Göteborgsposten – 26 mars 1861, sida 1

—— ——— Se Le manhållit den nordamerikanska unionens befolkning, har nu upphört. Det har visat sig, att en köld och en fiendtlighet småningom växt upp emellan söderns och nordens invånare. Lincolns val till president blef tecknet till utbrottet af densamma, men orsakerna dertill lågo dock djupare. De faror, söderns befolkning uttalade skola blifva följden af detta val, voro blotta pretexter och förevändningar för att gifva luft åt denna af andra orsaker framkallade ovilja mellan de tvenne olika delarne af unionens befolkning. Det var, som kändt, dessa befolkningars olika åsigter om slafveriet, som utgjorde den förnämsta orsaken till denna oenighet. Under det det gillades af de ena, förkastades det af de andra; och om, såsom vi en gång förut sökt visa, frågan dem emellan icke gällde slafveriets upphäfvande och bibehållande, utan endast några dermed sammanhängande sekundära frågor, hvilkas praktiska betydelse egentligen gingo ut på, hvem som skulle få tillfälle att draga nytta af rättigheten att uppodla de stora fruktbara, men hittills af menniskans arbete ännu ovidrörda stora sträckor, hvilka under namn af territorier utgöra unionens egendom, så var dock detta en alltfor stor olikhet i åsigter, för att icke göra ett djupt skår i befolkningens andliga enhet. För att förstå den fiendtlighet, denna olikhet i åsigter framkallat, behöfva vi endast tänka på det hat, som meningsolikheter i religiösa frågor fordomsdags framkallat och till en del ännu uppehåller inom Europa. Vi behöfva t. ex. endast tänka på, huru för icke så alltför lång tid tillbaka religionsolikheten emellan engelsmän och irländare hos dessa senare framkallade ett temligen allmänt sträfvande att lösslita sig från den politiska samvaron med de förra. Den af de olika åsigterna om slafveriet framkallade fiendtligheten förökades dessutom af en annan olikhet i åsigter, nemligen i afseende å tullsystemet. Under det nordboarne till en stor del ännu stodo på protektionismens och prohibitivsystemets ståndpunkt, voro söderns invånare för det mesta frihandlare. Och till allt detta kom kanske ännu hos söderns ledande män den bittra känslan af att se sig tvungna att uppgifva den politiska roll, de nu under långliga tider innehaft. Alltnog, den andliga enhet, som utgör grundvilkoret för sammanhållandet al en stat med ett sådant statsskick, som det amerikanska, har upphört och såsom en nödvändig följd dragit med sig den missnöjda delens af befolkningen separation från det förra statsförbundet; och frågan är nu den, hvilka skola de åtgärder blifva, som denna handling skall framkalla, samt huru skola de inverka på det amerikanska statsskicket? Som vi ofvan framhållit, finnes det, då en sådan söndring inom ett samhälle med sådana institutioner, som Förenta Staternas, upp: stått, endast tvenne alternativer, antingen at! med fasthållande af de principer, som ligga till grund för dessa institutioner, låta den derat härflytande delningen och splittringen a