Göteborgsposten – 2 mars 1861, sida 2

ir, hvarunder Wenerns vattenyta stiger till betydlisare höjd. Hvad vidkommer möjligheten för sjön Wenerns sänkning, så trodde jag, att, då man tager i betrakande att sjön under vissa tider kan stiga ända till 1 um på dygnet, ehuru dess yta håller icke mindre än omkring 50 qvadratmil, man väl borde lätt nog inse tt ett aflopp, som någorlunda skulle motsvara ändamålet, nödvändigt borde tilltagas i temligen kolossala limensioner, och att man sålunda finge bereda sig på det kostnaden härför skulle uppgå till åtskillige mill. rdr. Jag föreställde mig sålunda att ett aflopp under 100 alnars bredd icke gerna skulle kunna visa sig tilltyllestgörande. Den af några projekterade kanal-linien från södra ändan af sjön Wassbotten genom den dalsänkning, hvilken härifrån sträcker sig ut till Göta-elf straxt nedom kerström, hade det emot sig att man här, för att komma au niveau med Wassbottens eller Wenerns yta, först måste arbeta sig igenom en landhöjd, som under en del af linien uppgår till 8 å 10 alnar, men hvilken troligen, der den är som störst, belöper sig till 20 alnar. Öm man derföre beräknar en utgräfning åt detta håll till ötverhufvudtaget 20 alnars djup, så förmodade jag att man kanske icke skulle komma långt ifrån det erforderliga kubikinnehållet för hela linien af cirka 3 mils längd till dess dalsträckningens naturliga dosering ett stycke ofvanom Åkerström gör vidare gräfning öfverflödig. Men en dylik graf af 100 alnars bredd innehåller 1 million kubikfamnar, och, då bergssprängning på flera ställen ifrågakommer, kan hvarje sådan famn ej gerna beräknas till mindre än 8 rdr öfverhufvud. Man har således här den respektabla summan af 8 millioner, utom cirka 90,000 rdr för expropriation af 300 tunnl. bördig åker och äng. På detta sätt vore likväl seglationen i elfren och Trollhätte kanalverk från Wenern till nedom Åkerström en gång för alla utan vidare kostnader betryggade, likasåväl som alla de dyrbara vattenverken vid Trollhättan. Den andra projekterade linien för Wenerns sänkning sträcker sig blott från Göta-elfs mynning förbi Nyebrofallet och skulle förmodligen tagas utefter den mindre gren af elfven som utlöper vid Önafors. Den torde på detta sätt komma att uppgå till nngefär 5000 alnars längd. Som man här icke har någon betydligare landhöjd att genomgräfva, torde djupet på sin höjd böra beräknas till 10 alnar öfverhutvud; men emedan nästan hela linien består af berg, skulle kostnaden af en genomgräfning troligen belöpa sig till omkring 20 rdr per kub. famn. Tages nu bredden till 100 alnar, så skulle äfven för denna linie kostnaden uppgå till icke långt ifrån 4 millioner rdr. Man måste härvid dessutom taga i beräkning, att, om en så betydande ny afloppskanal från Wenern, som den här ifrågaställda och hvilken väl torde erfordras, skulle uttömma sin vattenmassa i Göta-elf ofvanför Trollhättefallen, elfvens yta härigenom tvifvelsutan skulle höja sig så ansenligt att expropriation blefve oundviklig af omkring 2000 tunnland utmärkt bördig åkeroch ängsmark, dels utefter de lågliggande elfstränderna mellan Rånnum och Stallbacka och dels utefter hela Hulsjöåns vidsträckta dalsänkning ända upp till Hulsjön. Kostnaden härföre, tillsammans med lösningssumman för större delen at Trollhättans vattenverk, torde säkerligen uppgå till omkring 1 millon rdr. Vidare möter den ganska betänkliga omständigheten att, då elfvens vattensamma kas med det ansenliga tillflöde, som genom den nya utgräfningen tillströmmar, otvifvelaktigt på flera ställen så svåra strömsättningar skola uppstå att seglationen härigenom uti betydlig mån hindras. För athbjelpande at denna olägenhet, möjligen genom byggande af några flera slussar der sådant befunnes nödvändigt, äfvensom till det dyrbara kanalverkets skyddande mot de allvarsamma påkänningar, hvilka mån at eltvens betydligt ökade vattenmassa hade att frukta, var det som jag vid komite-sammanträdet tog nig friheten anföra att sannolikt ytterligare omkring 1 mill. rdr torde erfordras, således icke, på sätt referenten i Göteborgs-Posten synes vilja låta påskina, till kanalverkets inlösning. Hvad slutligen angår den tredje föreslagna linien för Wenerns sänkning, förmedelst gräfning trån sjön Dettern genom Lerumstill Sjuntorps-ån, så föreställde jag mig, utt, då denna kanal, i anseende till lokalens ringa dosering, skulle uppgå till en längd af omkring 3 mil, kostnaderna för densammas utförande säkerligen torde blitva mycket afskräckande, om man tager i öfvervägande de ansenligt stora dimensioner som afloppsgratven alltigenom erfordrar, utom det att man på denna linie har mycket att frukta för betänkliga utskärningar, hvarigenom kostnaderne för expropriation af jord kunde uppgå till oberäkneligt belopp. C.J. Dahlöf. Utnämning. Furiren grefve M. H. G. Falkenberg är utnämnd till underlöjtnant vid Svea lifgarde. Nya Poststationer.. Ytterligare 7 st Inya stationer komma att d. 15 d:s öppnas neml. vid Bie eller Augustenbad i Söderman land, Kolslätt vid Vestra Ed på Dalsland; Kramsta i Järfsö socken af Gefleborgs län, Lerdal i Rättviks socken af Dalarne, Noret i Leksands socken af samma provins samt Skog i Westernorrlands län. Bland dessa stationer kommer Bie att direkte utvexla post med Nyköping och Äs, Kolslätt med Wenersborg och Amål, Kramsta med Boilnäs och Ljusdal, I Lerdal och Noret med Gognef och Mora, samt Skog med Hernösand och Ullånger. Bränvinsredskaps inlösen. Härför äro j i — När skola vi resa och hvarthän ? frågade