— När skola vi resa och hvarthän ? frågade. studenten. -— Infinn er hos mig kl. 8 i morgon bitI tida, så skall ni få veta allt, hvad vi ha att göra. Fouch reste sig med dessa ord upp från stolen. I — Vi få icke återse er? sade m:me Bernard oroligt. — Före min afresa? Kanske... men jag! vågar ej lofva er bestämdt. Derpå bifogade han, vänd till de båda borgarena. — Jag är nu till er tjenst, mina herrar. -Gorain och Gervais önskade den sjuka god natt, vexlade ett handslag med färgaren och styrde med synbar tillfredsställelse sina steg mot dörren. — Gör er cj besvär att lysa oss, Bernard, sade den blifvande rådmannen till färgaren, som ville gå före och visa vägen, vi känna nog stäl1et. Jag kommer in till er i morgon bittida. De båda borgarena gingo redan utför trappan. Foucht hade tagit sin hatt och skulle följa dem, men vände sig hastigt om och hviskade inåt rummet: — Liten ej på Gorain och Gervais! Talen icke i deras närvaro mera om er dotter och misstänken de råd, som de skulle kunna gifva eder.