Göteborgsposten – 1 mars 1861, sida 1

tt RA RA AN BA samt deraf velat förutspå dess oundvikliga störtande. Helt säkert dock utan skäl, säger den nämnde tförfavtaren. Skulle det verkligen vara hertigens af Aumale inflytande, eller med andra ord en blott affärskonsideration, som sedan d. 2 Dec. föreskrifvit Times dess uppträdande emot det kejserliga Frankrike, så hade Times att på det uppriktigaste betacka sig för ett sådant inflytande. Min mening om saken är dock, att Times i sin opposition emot det kejserliga Frankrike handlar, om också icke bona fide — hvilket jag nästan betviflar, så i alla fall af klokhetsgrunder, hvilka torde ha ganska litet att skaffa med dess tillfälliga och kanske snart öfvergående förhållanden till hertigen af Aumale. Orsakerna till Times framgång och makt ligga i upprätthållandet at ett visst mysterium, 1 uvdvikandet at all affärs-slentrian, 1 ett klokt utforskande af den allmänna meningen och slutligen i stilen och beskaffenheten af dess ledande artiklar. B:adets ledare hatva bragt sitt bibehållande af hemlighet till evt ordentligt system. De insvepa sig och sitt machineri och sina medarbetare i ett ogenomträngligt dunkel. Det finnes en namnlös och gestaltlös utgifvare af Times, till hvilken man skrifver såsom till sitt öde. Alla mellanleder fela; der finnes en osynlig högsta makt, men hvilken aldrig uppenbarar sig sjelf annorlunda än i sina verk. Alltsedan sin uppkomst visar Times dessutom ett beständigt svräfvande att blifva bättre, att lemna mera och att med användande at våra dagars stora uppfinningar förskaffa allt färskare nyheter. Vidare försöker Times mera av rätta sig efter den allmänna meningen, än att leda och bestämma densamma. Också detta senare sker väl äfven emellanåt, men blott i sådana frågor, der ingen stark allmän opinion ännu bilnat sig. Finnes en sådan så respekteras den, och efter några försigtigt gjorda förkänningar för att annu engång rekognoscera terängen, drager bladet sig tulbaka tör att ifall det befann sig i strid med opinionen förr eller senare slå in på dess åsigver. Man har påstått, att dess anti-napoleonska hållning vore oklok, men det torde dock hatva beräknat riktigt; åtminstone har det icke derigenom förlorat många af sina 50,000 abonnenter. Stilen i Times artiklar är i sin sort en mönsterstil. Den är den fullständigaste seger öfver all kanslistil. Långa meningar äro bannlysta; satserna följa raskt på hvarandra såsom revolverskott. Skriftställaren måste, också om han har grundliga kunskaper, gomma sin skatt, eller på det högsta blott antyda att han har den. Lärdom och detaljkunskap få icke slå sig på bredden. Den väl skrifna Timesartikeln är mindre en lösning af den föreliggande frågan, än en vacker arabesk omkring densamma, en snillrik illustration deröfver. Den vill behaga, fängsla, betvinga; den vill icke uttömma någonting, den vill blott ge en antydning; det faller den icke in att vilja utreda något för all evighet. Den vänOTEL SVIN RO re; LA