Göteborgsposten – 1 mars 1861, sida 1

Ej långt från gatan la Sourdiere och tillfölje deraf nära intill kyrkan Saint-Roch låg ett a! dessa smala och höga hus, som voro så vanliga för slutet af förra seklet. Detta hus, som endast hade tvenne fönster på faccaden, tycktes alldeles inklämdt mellan dc byggnader, som upptogo högra sidan af gatan, likt en lång kil, inslagen i en öppning, som man måst fylla igen. Bottenvåningen upptogs af en liten trång och mörk bod, ditin dagren och luften trängde mindre än dammet från gatan och ångorna frår rännstenen. Vid sidan om denna bod fanns en liten smal port, som förde till en mörk gång, vid hvars slu fanns en smal och brant trappa, hvilken ledde upp till de öfre våningarne. Ofvanför boden läste man i mångfärgade bokstäfver på svart botten: Bernard, Färgare. Derinne lågo på hyllorna garner af alla fär. ger, tygstycken af alla slag, silkesstrumpor, taft kappor, uppsprättade kjolar, klädningar af satir eller sammet, allt lysande med en prakt, son angaf den skicklighet bodens egare besatt. Vid denna tid, då silket och de bjerta fär gerna spelade så stor roll i de båda könen klädsel, hade också färgareyrket en större vig än nu.