Göteborgsposten – 1 mars 1861, sida 1

Den första hufvudredaktören var d:r Stoddart en lärd och samvetsgrann man. Ilonom följ de Thomas Barnes, en stor publicistisk talang, likaså skarpsinnig som full af takt, hvilken 3: mer än tretio år hade bladets ledning i sina händer. För närvarande är John Delane hutfvudredaktör och bredvid honom står Mowbray Morris såsom styresman för de ekonomiska affärerna. Hvilka som äro underredaktörer är lika så litet bekant, som hvilka personer som skrifva de ledande artiklarne. Man uppgilver några namn: Gilbert, Robert Lowe, Dallas, Marchmont. Man vet att Albert Smith och William Russell emellanåt fylla spalterna för de ledande artiklarne, att pseudonymen , Mercator är lord Överstone, att , Presten i Westend är mr Mozley, alt musikkritikern heter Oxenford, att författaren at City-artiklarne heter Sampson och Pariserkorrespondenten OMeagher. Men antörandet af dessa namn gentemot de tolftusen ledande artiklar, som årligen förekomma, visar tillräckligt, huru litet man i sjelfva verket vet Den tyska författaren Th. Fontanes, ur hvars nyss utkomna arbete ,, Aus England vi hemtat dessa uppgifter, yttrar sig angåendetta blads innehåll och mångtadlade principlöshet på följande sätt: , Saken sjelf, åtminstone i den mening i hvilken man tadlar den, är ett faktum, öfver hvilket det vore onödigt att vidare orda. Det vore likaså onödigt att upptaga den gamla frågan om det för en tidning är riktigare att fasthålla och söka att upprätthålla en bestämd princip, eller om det länder en sådan til större förtjenst att soka att lämpa och rätta sig efter de föränderliga omständigheterna Ett allmänt svar på denna fråga, huru mar än skulle afgöra den, skulle dock icke lemna någon måttstock för bedömandet at Times. Times är nu en gång icke ett blad sådant som andra. Det måste mätas med sitt eget mått. Om dess rykte och anseende är ett genom konst uppehållet eller icke, är likgiltigt; så länge det finnes, är det ett faktun och förlänar bladet inflytande och styrka : samma mon som tron derpå är gällande och antagen samt frivilligt tillerkänner bladet der gåtlika makt det utofvar, Denna makt upp höjer Times vida öfver alla andra blad och ställer den i en undantagsställning. Den ha betydelsen och inflytandet af en stat, oct hvarje slag af fri handling på hvilka state! kunna göra anspråk, utgör ett lika så natur ligt privilegium för Times. Bladet känne: sin makt och handlar derefter. En redaktion om hvars gunst och förbund de största sta ter hafva täflat, såsom det skedde på den 1:e Napoleons tid, kan man icke göra några före I bråelser derför, att det slutligen vänjer sig att betrakta sig sjelf som en stormakt oc ställer sin politik icke efter ett partiprogram icke till gunst för den ena eller den andr: principen, utan endast tar hänsyn till hvac den tror vara sitt eget och det allmännas väl Deraf härleda sig dess upprepadt klandrad inkonseqvenser, deraf dess öfvergifvande a KITE TAGE BASTERDS KAT SINE LISTAT