Göteborgsposten – 28 februari 1861, sida 1

hufvud föll tungt ned mellan hans af svett fuktiga händer. — Skall väl m:me de Versac gå in på att resa? sade de Nohan. — Hon måste aflägsna sig, svarade rådsherren, jag skall låta henne förstå nödvändigheten deraf. Hvad er sjelf angår, Armand, så säg icke åt någon, hvarthän ni begifver er; låt er egen hustru sväfva i okunnighet derom, m:me de Versac, baronessan, Blanche, Lonore, ingen får ana det... Jag ensam skall veta, hvilken väg ni tager. Då ni lemnar Paris, skall ni styrka kosan mot Picardie, sedan skall ni bortom Chantilly, på det alla må tro att ni beger er till Flandern, göra en tvär sväng och förbi Ile de France vända tillbaka till Bourgogne, för att sedan ila genom Lyonnais, passera Dauphin och så gå öfver gränsen. Har ni förstått mig? — Fullkomligt. — Tag ej med någon enda tjenare ; ni kan skaffa er nya i Lyon eller Grenoble. — Allt skall ske efter er önskan. — På så sätt skola vi, hoppas jag, kunna Mvärja alla de spioner, som utom tvifvel följa oss i hack och häl. — Är detta allt hvad ni har att råda mig? — Det är allt, min vän, ty jag vet att jag j behöfver särskildt rekommendera er min doter, om döden kommer att i sin ordning äfven