Göteborgsposten – 20 februari 1861, sida 2

kunde icke bestämt uppgifva någon person, som han misstänkte för stölden, men, sedan han upplyst, att en mansperson vid namn August Andersson esomoftast brukat att biträda Dahlströms moder med tillfälligt arbete, och att Dahlström för denne omtalat så väl huru mycket penningar han hade i sparbössan, som äfven hvar denna senare förvarades, töll genast misstanka på August Andersson att vara rätte tjuf-; ven, hvarföre denne blef etterspanad och anträffades äfven samma dag på eftermiddagen å vägen i Majorna af poliskonstapeln n:o 56 Jönsson. . August Andersson hade då genast blilvit af Jönsson tillspord, hvar han gjort at den der 100 rdr sedeln som han knipit, men blef så förbluffad ötver denna oförmodade fråga att han icke kunde algifva något svar på en lång stund. Emellertid sedan August Andersson hunnit att sansa sig förnekade han att hatva innehaft eller stulit någon sådan sedel, men då Jönsson af mannens tal och utseende stärktes i sin förut emot August Andersson fattade misstanke, affördes han till polisvaktkontoret, Vid der å honom anställd visitering befanns han dock icke innehatva några penningar, men sedermera upptäcktes under en soffa i rummet en med åtskilliga sedlar fullproppad portemonnaie, den August Andersson, då han inkommit i rummet, passat på tillfälle att kasta itrån sig. Etter det denna upptäckt blifvit gjord, erkände August Andersson att han innehatt portemonnaien samt att de deri törvarade penningar, utgörande ett belopp at 97 rdr 68 öre rmt, voro af de penningar han tillvexlat sig för en 100 rdr sedel, som August Andersson jemväl vidgick att hafva stulit från Leonard Dahlström; hvarefter August Andersson blet till ceilfängelset införpassad. Undersökning härom företogs i poliskammaren i går, då Andersson inställdes från cellen i närvaro at åklagaren, poliskommissarien A. Andersson, och målsägaren Dahlström, hvilken senare uppgaf, att han haft sparbössan förvarad uti en i köket stående olåst kista, samt att August Andersson under den senare tiden hatt tillfälligt arbete för Dahlströms moder och derunder ofta besökt köket. Sedan åklagaren härefter förmält, att den från målsegaren stulna sedlen, hvilken August Andersson vexlat hos en handlande i Majorna, blifvit för de hos August Andersson vid häktningen innehafde penningar 97 rdr 68 öre jemte tillskott at målsegaren med det bristande beloppet återvexlad, förevisades nu berörde sedel, den mälsegaren igenkände att hafva varit honom tillhörig och hvilken sedel han nu fick återtaga. Härefter förhördes tilltalade August Andersson, som angående sina lefnadsomständigheter, uppgaf, att han vore född den 27 Sept. 1839 i Carl Johans församling af föräldrarne varfstimmermannen Jonas Andersson och dennes hustru Helena, hvilka begge aflidit. Vid 10 års ålder hade han lemnat föräldrahemmet och kommit i lära först hos bagaren Brulin och sedan hos bagaren Pettersson i Majorna hvarefter han innehaft tjenster såsom dräng dels i Starrkärrs socken af Ahle härad och dels i Mellby socken af Bjerke härad och senast hos skeppsstufvaren Kjellin i Majorna, från hvilken han flyttat i April månad nästlidna år, och efter hvilken tid August Andersson försörjt sig med tillfälligt arbete. August Andersson, som sade sig icke hafva tillförene varit för något brott tilltalad, erkände att han någon dag i förra veckan tagit sparbössan, som varit stående uti en olåst kista i köket, samt att han, som, afvetat hvad sparbössan innehöll, sönderslagit den mindre messingslås med hvilken densamma varit tillåst, hvarefter August Andersson urtagit sedlen och vexlat den i en bod, dervid han sagt sig hafva varit för sådant ändamål skickad at stutvaren Kjellin. På fråga huru han användt de 2 rdr 32 öre, som fattades i beloppet, uppgaf August Andersson, att han köpt sig en portemonnä för 36 sk. samt ätit och druckit upp det öfriga beloppet. Poliskammaren öfverlemnade härefter ransakningen för vidare fullföljd till Säfvedahls häradsrätt; och skulle Aug. Andersson, i afbidan på vidare ransakning förvaras i cellfängelset, dit han återförpassades. — Den af poliskammaren sistl. tisdag d. 12 d:s förehafda undersökping i anledning af hemmansegaren Anders Perssons från Brandstorp i Gäseneds härad anmälan att hafva å muraregesällen J. P. Hörrmans nykterhetsvärdshus vid Kopmansgatan blifvit bestulen på 360 rdr rmt, förevar åter i går inför poliskammaren, då så väl makarne Hörrman och Emma Lundberg som målaregesällen Pihls inställde sig jemte jernvägsarbetaren P. Strandberg, hvilken sistnämnde blifvit inkallad för att upplysningsvis höras. Strandberg, som sade sig ifrågakomne natten hafva uppehållit sig å Hörrmans värdshus, hade dock icke någon annan upplysning att meddela, än att han, i likhet med öfriga 1 målet afhörde personer, väl sett Anders Persson om aftonen upptaga penningar ur sin plånbok, men ej hade sig bekant hvem som tråntagit honom plånboken. Sedan åklagaren härefter, på grund af hvad som förekommit emot muraregesällen Hörrman och målaregesällen Pihls, yrkat att målet måtte till vederbörlig domstol förvisas, blef med bifall härtill den vidare ransakningen öfverlemnad till stadens rådhusrätt; och tillät poliskammaren emellertid Hörrman och Pihls att under tiden vistas på fri fot. — Ransakningen med häktade drängen Emanuel Andersson från Majorna, tilltalad för stöld dels af Matrosen lade härvid utan vidare krus en af sina valkiga händer på bordet, vid hvilket Danton och Saint-Just sutto, drog med den an