Göteborgsposten – 14 februari 1861, sida 1

— Och hvad har ni i sinnet? frågade Edvard. — En vigtig affär, hr grefve, tillkommen genom ett samtal, som jag nyligen haft med polislöjtnanten, angående de tilldragelser, hvilka i detta ögonblick försätta familjen de Niorres i djupaste sorg. — Nåväl! tillfogade grefven med otålighet. — Nåväl, upprepade agenten, af erfarenhet kännande det stora intresse, med hvilket hr grefven deltager i denna sorgliga affär, har jag vågat att, i denna nya skepnad, ännu en gång presentera mig. — Låt höra; hvart syftar ni med det? — Hr grefven påminner sig säkerligen, sade Rick med en alltid lika len röst, att det fanns en tid, då jag hade äran underhålla hr grefven med berättelser om rysliga brott, hvilkas upphofsmän blifvit en olöslig gåta för polismakten; hr grefven hade då den godheten att stödja min erfarenhet och genom fingervisning låta mig rikta ögonen åt sanningen. För att fatta mig kort och klart, hr grefven vet att mina personliga misstankar hvila på hrr dHerbois et de Renneville . .. — Jag vet det der, sade Edvard; nå vidare ? — Min pligt ålade mig att meddela dessa