AS ning var tillräcklig att snart tillfredsställa köparens nyfikenhet. För fönstren hängde röda gardiner och innanför boden kunde man se in i en snygg och väl underhållen sal, i hvilken stodo tvenne rader dukade bord. På sidan om salen låg ett annat rum, hvilket förde till portgången och genast tillkännagaf att en af renlighetens prestinnor, en tvätterska, härinne hade sin verksamhetskrets. En dubbel inskription på husets facad angaf det dubbla yrke egarinnan bedref. Öfver porten lästes i blåa bokstäfver på gul botten: Marie Lefebvre, Tvätterska. Och öfver de båda salsfönstren lästes likaledes i stora bokstäfver : Restauration. M:me Lefebvre, tvätterska och kokerska, eller rättare mamma Lefebvre, var en ung och knubbig brunett om tjugofyra år, med ett friskt ansigte, lifliga ögon, klar och öppen blick, hvita tänder, litet uppnäst. Det fanns i hela qvarteret ej hennes make i att kunna sjunga en munter visa och finna ett bitande svar, då någon gäst gjorde sig deraf förtjent. Mamma Lefebvre hade visserligen ett något trivialt språk och simpla gester, men var öppen, god, tillgifven och ädel, hvarföre hon äfven fruk