Göteborgsposten – 12 februari 1861, sida 1

och genom jernbanstjenstens egen natur oci beskaffenhet äro dessa personer tvungna at vara försigtiga, punktliga samt beständigt verk samma. Det är derföre visst icke med orät som man gjort den anmärkningen att jernba norna i hög grad befordra ordningssinne och duglighet hos en stor del af befolkningen hvilket säkerligen är en vinst af föga mindre betydelse än nationalrikedomens förökning Och om man sagt om uppfinningarne af kru tet, boktryckerikonsten och telegraferingen ati de bidragit att öka och befordra mensklighe tens sedlighet, så kan man säkerligen också göra samma anspråk för jernbanornas räkning Bredvid dessa ljussidor, som vi framhållit, får man dock icke dölja för sig en skuggsida i det engelska systemet, en skuggsida som visserligen visade sig under den ofvan antydda tidigare perioden för det engelska Jernvägsväsendet, och som möjligtvis icke mera skall återkomma, då man i England ännu mera än annorstädes brukar blifva vis af skadan. Enligt de uppgifter, som under parlamentets senaste session förelades detsamma, hade nemligen omkring femtio jernbansföretag i England år 1859 icke lemnat någon inkomst alls; 27 sällskaper, med ett anläggningskapital at 12: millioner , hade helt och hållet uppgifvit sina företag; öfver tvåhundrade bills, som under loppet af de seraste 25 åren blifvit antagne af parlamentet rörande concessioner till jernbanor samt expropriationer af jord för deras räkning, hade aldrig kommit till utförande. Längden af de linier, som sålunda skulle bordt byggas, men som icke blitvit byggda utgör 2,545 eng. mil (565 geogr. mil) och det anläggningskapital som var ämnadt att användas på desamma utgjorde 41,117,954 (omkr. 750 mill. rdr rm). Om man antager att parlamentskostnaderna för hvar och en af dessa 200 bilts ha utgjort åtminstone 10,000 , hvilket med inbegrepp af kostnaderna för förarbeten och annat sädant, är en högst måttlig beräkning, så har på sådant sätt omkring två millioner blifvit förstörda på landtmätare, advokater och parlamentsledamöter. Denna erfarenhet skall dock troligtvis leda till mera betänksamhet innan man kastar sig in i företag utan någon utsigt att slutligen kunna realisera desamma. —— ——