Göteborgsposten – 12 januari 1861, sida 1

och slägtingar lefde i det ljufvaste lugn; ingen af hotelserna tycktes på väg att uppfyllas. Rådsherren trodde att brefvet varit en mystifikation, eller åtminstone att om det blifvit skrifvet på allvar, dess författare ryggat tillbaka för så svarta brott. Ingen förändring hade således försports inom rådsherrens familj, då en händelse tilldrog sig, som bevisade att man kunde ha allt att frukta. Det var söndag och gudstjensten pågick som bäst i kyrkan, då en stackars liten kökspojke i kockens frånvaro druckit en kopp buljong af den som då tillreddes för middagen. Knappt hade han likväl sväljt några klunkar af den heta soppan, förrän han kände ytterst smärtsamma slitningar i underlifvet och inelfvorna. Skrikande och gråtande vred sig den olycklige gossen på köksgolfvet midt ibland en hop tjenare, som samlats omkring honom. Rådsherren och hans familj återvände i detsamma till hotellet. Alla samlade sig omkring den sjuke; en läkare som hastigt efterskickades gaf honom ett starkt verkande motgift sedan han vid första blicken insett att gossen sväljt gift. Tillfrågad erkände kökspojken sitt snatteri, tillika förklarande att han ingenting ätit förut på morgonen. Rådsherren lät uppbära buljongen i sitt kabinett och efterskickade en bland sina vänner, en