Göteborgsposten – 2 januari 1861, sida 1

prenumeranter, af hvilken ingen, derpå är han tvärsäker, varit missnöjd eller blifvit på något sätt lurad. Utgifvaren har en god tro, han lefver i illusioner och han skall säkert i denna sin lyckliga verld indraga mången, isynnerhet med de kungliga svenska lottsedlarne. Eljest var det si och så i fjol med de utlofvade originalbidragen. Jag tror de inskränkte sig till en , Risbastu (särdeles knapphändig) af Crusenstolpe och en romantiserad museikatalog af den frejdade Octavia Carln. Men något pikant var en föreläsning till föräldrar och målsmän att icke förmena barn och myndlingar läsningen af Bocaccio eller annat, som sprider ett nyttigt ljus öfver förhållanden, hvilka vanligtvis pläga döljas under fikonalöf. Men lika storsinnadt som alltid utlotvades då att eho, som stötte sig på den nya liberala tendensen i Lördagsmagasinet, skulle återfå sin prenumerationsafgift. Vi önska emellertid gerna framgång åt denna tidskrift, men naturligtvis icke mer än den förtjenar. Utgifvaren skall säkerligen hålla oss räkning för vår påpekning, han, som sjelf omkring sin annons ritat en hel hop händer som speka finger åt densamma. Frampå nyåret skola vi få se på exposition hur Stockholms stad, sjelfva staden mellan broarna, tager sig ut en gång, då öfvertygelsen om dess nuvarande trånga, krokiga och osunda skick segrat och då ett bolag med millioners tillgångar bildat sig for att nedrifva och bygga nytt. En företagsam man har nemligen under arbete detta verk, i hvilket man ser ej på kartor och planer och ej i taflor, utan i verkligheten den nya staden, dock i miniatur. Det utföres på det allra noggrannaste sätt så att t. ex. gallerverket på slottstaket kan fullkomligt urskiljas likasom de olika koren och det gjutna tornet på Riddarholmskyrkan. Bakom denna, å den plats, der riksens ständers hus nu står, ses ett ståtligt parlamentshus i götisk stil, hvarå fönsterna, målade med de särskilda landskapernas vapen, särdeles höja prakten. De nya gatorna äro raka, de projekterade husen vid dem smakfullt anbragta och kvnna äfven de tjena till modeller, ifall det hutfvudsakliga ombyggandet någon gång kommer att ega rum. Flere af de gamla husen äro bibehållna, alla embetsverken å Riddarholmen samt kyrkorna och börsen. Drottingatan föreställes utsträckt med en bro utmed Helgeandsholmens kant samt öfver Mynttorget rakt fram till Stortorget. Öfver Riddarholmskanalen är bandet mellan stränderna gjordt bredare och ungefär midt på skeppsbron är en inböjning för ett halfrundt torg. Iden har för längesedan stått att läsa i tidningarne, men såsom den nu håller på att förverkligas i liten skala, skall den lättare förverkligas i en stor, då företaget nemligen icke är ett lekverk utan för ett allvarsamt och vigtigt ändamål utfördt efter mätningar och beräkningar på ett för alla åskådligt och dertill särdeles artistiskt sätt. I sammanhang härmed ger oss en blick an