Göteborgsposten – 20 december 1860, sida 1

Se undliga mörkret öfver den klassiska halton, senom det lefvande nitet och tron hos den Waldensiska koloniev, som vetat, att oaktadt le mänga förföljelser, för hvilka den under långliga tider varit utsatt, dock bibehälla sig, och från år 1689, då den bestod af blott 400 personer, tillväxa till de nägra och tjugo tusen, som nu utgöra densamma, oberäknadt de många kolonister, som al brist på tförsörjningsmedel måst oöfverflytta till Södra Amerika, der redan en liten dotterkoloni befinner sig i blomstrande tillväxt. — Kortligen, den stora förtattarinnans Dagboksanteckningar öfver hvad hon sett och erfarit i Gamla Verlden kunna med skäl betraktas som en kär julklapp för alla dem, och de äro många, hvilka värdera de alster, som utgå ur hennes penna. Lalla Rookh. Österländsk Romance af Thomas Moore. Oltversätvnng af Lars Arnell. Andra Upplagan, Upsala. Denna herrliga dikt om den kejserliga prinsessan Lalla Rookh (Tulpan-kind), som var skönare än Leila, Schirine och andra hjelunnor i de indiska sångerna, är för vår allmänhet redan tillräckligt känd, att här behöfva längre omordas. Ofversättningen är, såsom bekant, förträftlig, hvarföre säkerligen denna andra upplaga af dikten skall vinna strykande afsättning. Bidrag till Femtioariga minnet af Döbeln och Björneborgarne i finska kriget 1808 och 1809. Stockholm. Pris 2 rdr 50 öre rmt. Den aktade veteranen G. Montgomery yttrar i de inledningsord, hvarmed utgifvaren, hr J. O. J. Rancken, bedt honom törse dessa anteckhningar, följande ord, som vi uppriktigt underskrifva: Mitt omdöme om dessa bidrag är det, att om de läsas med känsla för det tolk, som kunde allt, utom sin ära svika, och den här, som frös och svalt, men s8egrade tillika, — om man älskar och aktar de innevånare och det land, som, under mer än 600-årig förening med Sverige, delat med sina stora oförgätliga Konungar, UCarlar och Gustaver, Hjeltar och Statsmän, krigens ärorika och smärtsamma, liksom fredens ljufvare öden, — om man isynuerhet sjelt uppletvat eller i minnet ännu förvarar det sista krigets sorgliga utgång, oaktadt finska härens och folkets allt trotsande uppoffringar al mod, försakelse och lidanden, — om man at hjerta vet uppskatta fosterlandstrohetens värde och Finnarnes innerliga wullgitvenhet för svenska namnet, för hvars ära de aldrig sparat lit och blod, om man ej föresatt sig att glömma allt detta, så skall man med verkligt deltagande och intresse läsa dessa bidrag, hvilka för fosterlandsvännen innefatta erimringar, som al 50-årigt afstånd ej kunnat förblekna, utan tvärtom tyckas hafva vunnit med årens antal den poetiska glans, hvarull snilleskalden Runeberg lifvat och lyftat den nu tecknade tidens en del händelser och personer. Musikaliska Sagor, Fantasier och Skizzer af Elise Polko. Ofversättning från Tyskan af Israöl Sandström. Det är en täck och angenäm, riktigt af poesi doftande sagokrans, som författarinnan här bundit. Språket är dock något väl ötverlastadt: den sanna poesien är enkel, den goda och sköna ideen behötver ej tör prålande utstyras, för att väcka intresse. Ofversättningen är utförd