Göteborgsposten – 4 december 1860, sida 1

———— —— AAA AR — ! 522 — Min far! utbrast Reynold ifrigt, hör mig då och svara! — Det är blott för min hand våldsverkaren måste dö! fortfor den gamle i sina tankar. Troll: kraften skulle tillintetgöras, om någon annan än jag dödade. -Cordieu! utropade den unge mannen och grep sin far våldsamt i armen. Vi måste bort, jag upprepar det ännu en gång! återkom till förnuft; faran är öfverhängande, och lemna dessa löjligheter. Mäster Eudes hörde nu, rättade upp sig och förkrossade Reynold med en blick af förakt. — Galenskap! okunnigket! sade han är då detta följden af den uppfostran, som jag gifvit mina söner? — Ah! inföll Reynold, öfverväldigad af der häftiga vrede, som började bemäktiga sig honom, resultatet af den uppfostran ni gifvi mig är att kunna triumfera öfver mina fiender. Ännu en gång, vi måste härifrån! — Hvar äro tjufvarne, som plundrat denn: grotta ? — På klippan, förmodar jag. — På klippan! utropade mäster Eudes Du har rätt vi måste härifrån! Kom! kom! — Den gamle ville draga sin sön med sig men denne höll honom tillbaka.