Göteborgsposten – 19 november 1860, sida 1

j direktion den öfvertygelsen, att derest bola gets verksamhet kommer att fortfara, fiskrar ne mer och mer skola antaga det nya sättet hvars många fördelar äro för ögonskenlig: för att icke uppfattas af den kloka skärgårds befolkningen. Detta skulle lända till förde för såväl fiskerinäringen sjelf, hvilken der igenom skulle upphjelpas, som åt bolaget hvilket derigenom kunde upphöra med all rensningsoch saltningsbestyr samt uteslu tande egna sin verksamhet åt fiskens tork: ning, pressning och öfriga preparation. Styrelsens korrespondens för att sätts sig i handelsförbindelser med utlandet, hade sträckt sig till norra Spanien, Malaga, Ali cante, Havana, London samt Frankrike hvarest den beviljade betydligare tullnedsättningen på så kallad stockfisk, ansågs kunna bi draga till förmånlig afsättning af bolagets pro dukter. Omdömet om de till de flesta a dessa orter afsände profqvantiteter, hade i allmänhet varit mycket gynsamt, men de mot hösten fallande fiskprisen jemte de på samma gång stigande fraktoch assuranskostnaderna hade dock icke tillåtit någon särdeles export för detta år. Till undvikande af besvär hade bolaget å sin bolagsstämma i fjol bestämt, att man borde söka att ställa så till att försäljningen inom landet uteslutande skulle besörjas genom en person här på platsen, som vore förtrogen med denna gren af affärer, så att kommissionärer på andra platser om möjligt skulle kunna undvikas. Denna grundsats hade dock styrelsen för de fortfarande låga inrikes prisernas skull icke ansett sig böra strängt titlämpa. Styrelsen hade nemligen trott att innan man tillkämpat sig ett allmännare erkännande af bolagets bättre tillverkning och derför kunde betinga sig ett bestämdt högre pris t. ex. 50 proc. öfver det allmänna marknadspriset för god vara, ett sådant öfverlåtande af försäljningen skulle blifva både för bolaget ofördelaktigt och derjemte lika obehagligt som bekymrande för den mot viss ersättning antagna försäljningsmannen. Af denna äfvensom af andra orsaker hade derföre direktionen ansett rittast och förmånligast för bolaget, att den ännu, åtminstone detta år, underkastade sig besväret med försäljningen. Dock hade den antagna grundsatsen i så måtto följts att inga kommissionärer blifvit antagna, utan all försäljning skett endast efter reqvisition, antingen hos hr grosshandlaren Chr. Arvidson eller hos bolagets salteriföreståndare, v. konsul Bergh. Bolaget hade under årets lopp icke varit i illfälle att kontrahera om fiskleverans med lere än 6 fiskarelag. Dessa hade jemte boagets eget fartyg Victoria, tilsammans lemrat 4,425 vålor fisk, hvaraf 4,057 vålor långa och 368 vålor torsk. Denna qvantitet utgör endast två tredjedelar af föregående årets everans, men denna förminskning förklaras leraf att bolaget då hade kontrakter uppgjorla med 12 fiskbåtar utom bolagets eget faryg. Dock är det troligt att äfven detta år anma mängd fisk, oaktadt det till hälften ninskade antalet båtar, skulle erhållits, om cke fisket ofta tillfölje af den ovanligt stor mga och regniga väderleken måst afbrytas. Jenna ombytliga och ostadiga väderlek förvårade äfven mycket fiskens förädling vid