Göteborgsposten – 17 november 1860, sida 1

XXTI. Bedragarne. Camelon höjde sig lik en tiger, som om han velat göra ett språng framåt; men en annan tanke genomkorsade hastigt hans hjerna. Han stoppade åter knifven i slidan, hans drag utjemnades, hans blick klårnade och han sade med ett leende: — Jag är galnare än du. Vill du ovilkorligen ha denna qvinna? Nåja, så tag henne då. Men jag vill, att du får veta hvad det är du försmår. Detta är fröken dAumont, tillade han och pekade på Diana. — Dotter till ståthållaren i Paris? utbrast den store coösren och stoppade äfvenledes i gördeln tillbaka sin dolk. Just hon. — Ansvarar du mig derför? — Jag försäkrar dig det. — Då är bytet bättre än jag trodde. — Hon är värd tusen pistoler. Och hennes far skall utan tvekan uppräkna dem åt dig, samt försäkra dig om sitt beskydd för framtiden och strafflöshet för allt hvad du har gjort eller kan komma att göra. — Det är sannt, mumlade tjufven och