Göteborgsposten – 30 oktober 1860, sida 1

TA et ve då påyrkat, liksom tidningen nu vidblifver, utt törmögenheten bör vid beskattningen tagas betraktande, naturligtvis i proportion till dess storlek, jemte inkomster; äfvensom att H.-T. fortfarande ogillat 1860 års taxering, med afseende på drygheten af de afgifter som der drabbat de högst beskattade. Genom nedanstående transumt ur protokollet vid allmän rådstuga d. 9 Dec. 1858, der vi med kursiv stil utmärkt ett och annat uttryck, visar det sig emellertid tydligt, huru ringa anledning H.-T:s utgifvare har att yfvas öfver vidhållandet af en längesedan yttrad åsigt, på samma gång som det särdeles klart framstår, huru obetogadt klandret har varit just från den ståndpunkt H.-T:s hufvudredaktör enligt sina offentligen framställda och till protokoll tagna yttranden borde intaga. Transumt af protokollet, hållet vid allmän rådstuga å Göteborgs Rådhus den 9 December 1858. Genom anslag och kungörelser i vanlig ordning voro stadens röstberättigade invånare kallade till allmän rådstuga inför Magistraten i dag kl. 10 f. m., för att ej mindre höras och sig yttra, rörande anslag för nästa år till Allmänna fattigförsörjningsinrättningen, Karl Johans församlings fattigvård, Willinska fattigfriskolans Slöjdförening, Småbarnsskolan, Sundhet-nämnden, Allmänna och Salgrenska sjukhuset, Allmänna folkskolan och kyrkan i Haga, än äfven utse dels tre revisorer för granskning af tattigförsörjningens, Willinska skolans Slöjdafdelnings och Småbarnsskolans förvaltning och räkenskaper innevarande år och dels ledamöter i folkskolestyrelsen för nästa år samt tre revisorer i afseende på granskning af styrelsens förvaltning och räkenskaper för nästnämnde år. Sedan häruppå handlanden och riddaren hr E. G. Lindström, såsom förste ledamot i styrelsen för Willinska skolan, yttrat, atty — — — — — — — förenade sig de närvarande i det beslut, att, utom den i 10 8 1 mom. af Kongl. förordningen om fattigvården i riket d. 13 Juli 1853 stadgade fattigvårdsafgift, hvilken, jemlikt Kongl. kungörelsen d. 2 Okt. 1857, borde här i staden påföras med 50 öre rmt för mansoch 25 öre samma mynt för qvinsperson, som vore här mantalsskrifven och fyldt 18 år, och hvilken afgift skulle för nästa år debiteras och å kronoskattsedlarne uppföras, samt alltså icke tagas i betraktande vid taxering af fattigvårdsafgifterne för öfrigt i vidare mon, än att, om någon handtverksmästare eller fabriksidkare hade ett större antal arbetare hos sig mantalsskrifne och således finge vidkännas större afgift i följd af förenämnde debitering, sådant borde tagas i betraktande till lindring för bonom vid öfriga taxeringen, anslå för år 1859, och dels, i afseende på sättet för fördelning på stadens invånare af de utöfver berörde 20,000 rdr nu beviljade medel, hvilka komme att ingå till fattigförsörjnings-direktionen, som deraf sedermera borde utbetala 2,250 rdr till Karl Johans församlings fattigvård, 5,000 rdr till Willinska skolans Slöjdafdelning, 2,250 rdr till Småbarnsskolan, 24,513 rdr till Allmänpa och Sahlgrenska sjukhuset, 21,500 rdr till Allmänna folkskolan och 4,000 rdr, allt rmt, till kyrkan i Haga, det skulle, på sätt hittills skett, samma fördelning verkställas genom taxering efter bästa öfvertygelse af en komite, bestående af 18 ledamöter, deraf 6 embetsoch tjenstemän samt ståndspersoner, 6 af handelsklassen, neml. 2 grosshandlande och 4 minuthandlande, samt 6 handtverkare, hvilka alla, jemte suppleanter af hvardera kla sen, borde utses å allmän rådstuga och egde att med lämplig person