Göteborgsposten – 27 oktober 1860, sida 2

na att stiga, har utskottet ansett att den allnänna bevillningen vid innevarande riksdag cke behöfde fastställas till högre belopp än lensamma för senaste åren enligt riksgäldskontorets reglemente utgjort, eller 2,250,000 ;dr, genom hvilken bevillningssumma för åren 1861 och 1862 således beredes riksgäldskontoret en ökad tillgång af 4,500,000 rdr. Vår flotta. Hos oss egnas nu, likasom nyligen i Danmark, en vederbörlig allmän uppmärksamhet åt vårt sjöförsvar, så vigtigt för ett land, hvilket har så vidsträckta kuster att skydda som Sverige. Men hvad som i Danmark gjordes af sjöministern, måste nationens ombud göra här; i detta fall har ånyo det djupa lugnet visat sig ostördt der, hvarest en liflig verksamhet borde ega rum, om också endast för att tåla vid någon jemförelse med utlandet. En stark rörelse för framkallandet af en nationalbeväpning pågår dagligen och stundligen inom folket, samt erhåller ständigt större utbredning. Krigsministern antager i afseende på denna rörelse en obrottslig tystnad, i stället att föreslå några uppmuntrande åtgärder, som kunde gifva ökadt lif och sammanhållning åt beväpningen. Vår flotta ligger och ruttnar i sin örlogshamn, så att vi snart stå vid den dag, då vi ej mera ha någon linieflotta, oaktadt så stora summor ständigt utanordnas för densamma — men sjöministern anser sig ej behöfva delgifva rikets ständer denna nedslående underrättelse. Emellertid ha ständerna nu sjelfve beslutat begära en komites nedsättande, för att under söka flottans tillstånd. Detta blir visserligen en förnyad utgift, som kunnat vara obehöflig; men i vår nuvarande belägenhet är denna nödvändig. Af utskottets betänkande finner man följande redogörelse: Fäderneslandet, bygdt år 1782—1783. Manligheten Dristigheten 1785. Försigtigheten , 1799. Carl XIII op, 1805—1819. Prins Oscar , 1819—1830. Gustaf den Store , , 1825—1832. Skandinavien 1825—1860. Af dessa har t. ex. Fäderneslandet, som nybygdes år 1782--1783, erhållit svåra reparationer år 1797 och år 1820 samt blifvit förbygdt 1830, så att på detta skepp har, oberäknadt alla mindre reparationer, blifvit nedlagda kostnader, som motsvara 175 procent af hvad nybyggnaden utgjorde, utan att det dock i närvarande stund är användbart. Utskottet anmärker ock: Utan att ifrågasätta när detta linieskepp var till krigsbruk användbart, vill det synas, som om det hade varit bättre, att under den långa tidrymden hafva egt åtminstone 2, om ej 3 nybyggda linieskepp efter hvarandra, i stället för detta enda, då kostnaden torde hafva blifvit ungefär densamma. — Af ofvan upptagna skepp äro numera Manligheten och Fäderneslandet förklarade ej vidare förtjena någon reparation. Dristigheten har aflemnat sitt artilleri och blifvit apteradt till sjukskepp. Försigtigheten och Carl XIII, omkring 60 år gamla, samt Prins Oscar, Gustaf den Store och Skandinavien äro mindre och trängre inombords än något nutidens slagfartyg. — I Det är, såsom läsaren finner, verkligen på tiden att ständerna med kraft lägga sig ombord med såväl vårt landt-, som sjöförsvar. Stade-tullen. Sedan fordelarne af Öresundstullens kapitalisering blifvit erkända, luppstod fråga om samma åtgärds vidtagande Imed den s. k. Stadetullen, hvilken utgår för trafikanter å Elbefloden. Förslaget härom utgick från England och kapitaliseringssumman föreslogs till 3,000,000 thlr, hvaraf England I skulle erlägga 1 million och Hamburg 1 million samt de öfriga länderna, i mån af freqvensen å Elben, den återstående millionen. Men då Hamburgerfartyg endast under vissa vilkor erlägga någon tull vid Stade, trodde -I Hanover till en början att detta förslag skulle !afböjas från Hamburg, och framställde derföre or ——— ————— re