Göteborgsposten – 28 september 1860, sida 1

— Hvarföre icke? — Derföre att denna qvinna skall dö! Mäster Eudes ryckte härvid fram från bröstet en skarpslipad dolk, som han med ett hånlöje svängde för främlingens ögon. Han ville rusa på det värnlösa offret, men Van Helmonts arm höll honom tillbaka. — Din hand är mycket för svag, för att kunna gifva någon döden! sade han med ett ironiskt leende, emellan dig och denna unga flicka skola tvenne starka armar höjas, för att skydda henne, Först och främst min, derpå din sons! — Min sons! utropade mäster Eudes. — Se då! tillade Van Helmont och tvingade gubben att vända sig om. Reynold hade verkligen skyndat att ställa sig emellan den unga flickan och sin far. — Reynold älskar denna flicka, återtog Van Helmont, och denna kärlek, som jag visste af, skall utgöra en tillräckligt stark skyddsmur mot dina försök. .— Reynold älskar denna qvinna? upprepade mäster Eudes förvånad. — Fråga honom, om han skall tillåta att man dödar henne. Den unge mannen svarade icke, men hans flammande blick talade tillräckligt tydligt för honom.