Göteborgsposten – 25 september 1860, sida 2

fikenhet, stegrad genom löftet om en present åt hvarje besökare af hans stereorama, theatre des Arts m. m., har härifrån begifvit sig till mellersta Sverige, hvarest han tycks beröfvat sig det rykte, han möjligtvis kunnat hafva. Så läses i Westerås tidning: Hr Rasmussen, som annonserat att han ämnade under marknaden härstädes förevisa sin vidtberömda stereorama och för sådant ändamål äfven förhyrt gillets lokal, har, utan att ersätta afficheringskostnader både i Sala och härstädes samt utan att erlägga den atftalade hyresafgiften för den förhyrda lokalen, lemnat staden och begifvit sig till en annan marknad. Det berättas att industririddaren afrest till Norrköping. Måtte man der kunna taga reda på bedragaren! Från Stiftet. Enligt protokollet vid frågodagsförrättningen till återbesättande af kyrkoherdebeställningen i Zanum hade komministern i Krokstad G. L. Dahl blifvit af församlingarne kallad till fjerde profpredikant, men Konsistorium har ogillat kallelsen på den grund att det icke kan anses vara otvetydigt ådagalagdt att pluraliteten af närvarande församlingsmedlemmar förenat sig om komminister Dahls kallande. Först hade nemligen med ringa pluralitet afgjorts att fjerde profpredikant skulle kallas; och derefter hade vid ny omröstning kommin. Dahl erhållit flera röster än prosten Bagge i Hvalinge, som af ett annat parti föreslogs till 4:de profpredikant. Häraf behöfver synbarligen endast följa att något mera än hälften (d. v. mera än fjerdedelen) af de röstande i sjelfva verket önskat kommin. Dahls kallande. Postkommunikationen. I Mariestads Veckoblad lemnas följande upplysningar: Då det är af vigt att de välbetänkta åtgärder, som af generalpoststyrelsen vidtagas, icke genom underordnades slarf eller motvilja förfalskas, anse vi oss skyldiga att återgifva följande af tvenne trovärdige män i staden meddelade reseberättelse, så lydande: Lyckligt framkomna till Örebro skulle vi fortsätta resan till hemorten medelst diligens från nämnde stad till Töreboda. Som väglaget vara godt och hästarne syntes vara dugliga, så kunde vi icke tillbakahålla uttrycken af vår förundran deröfver, att kusken körde så ovanligt långsamt, men han fästade härvid intet afseende. Då det led längre på vägen, föreställde vi kusken nödvändigheten att något öka farten, på det att den medföljande posten måtte komma fram, innan bantåget afginge från Töreboda. Det bryr jag mig icke om; jag kör efter order, en mil på balfannan timme, lydde svaret. Slutligen vid ett af de sista hästombytena fick kusken at sjelfva skjutsbönderna uppbära förebråelser, för det han körde så skamligt långsamt, som om han med flit bemödade sig att komma försent. Sedan sålunda äfven de skjutsande började mana på, ökades farten något, hvarat följden blef, att diligensen framkom till Töreboda några minuter innan lokomotivet satte sig i rörelse. Det var således helt och hållet böndernas förtjenst, att Göteborgarne den dagen fingo någon Stockholmspost. Så vidt på kusken och hans förmån berodde, skulle de blifva den förutan, såsom ofta förut lärer inträffat. Inkomna på Töreboda, funno vi der tablå öfver diligensturerna, beräknad efter fem fjerdedels timme på milen, och med denna hastighet skulle man hinna fram i mycket god tid. Hvar skall man då söka dessa vederbörande, som äro så nitiske att förderfva en god sak, att de gifvit kusken befallning att köra så långsamt att han måste komma försent? Sveriges spanmåälsexport under årets första hälft uppgår till följande betydliga belopp: 3,647,705 k.f. hafre, 349,617 k.f. hvete, 1,388,736 k.f. korn 1,161,534 k.f. råg, 93,988 k.f. ärter, 1,260 k.f. blansäd, 236 ctr gryn och 2,572 ctr mjöl. Riksbankens metalliska kassa var d. 15 d:s 23,970,501 rdr och hade således under senaste 8 dagarne minskats med 109,675 rdr,