Göteborgsposten – 25 september 1860, sida 2

ee -UNtTll — se nes smärta lif och hjelpte henne att resa sig pp — Då hon kände sig omfattad af Reynolds arm, skakades hennes kropp af en häftig darrning. — Stig upp! gå! vakna! jag vill det! sade den gamle med en högdraget befallande ton. Den unga flickan reste sig ur bädden och försökte gå, men vacklade nästan genast och föll. — Ditt inflytande bekämpar mitt, sade den gamle och vände sig till främlingen. Du har insöft kroppen, väck honom, jag åtager mig själen. Van Helmont upplyfte sina afmagrade armar, lade sina händer på den unga flickans panna och uttalade på ett främmande språk några ord, hvilka i struptoner undsluppo hans läppar. Den unga flickan reste sig genast upp och öppnade ögonen, som hon en stund haft tillslutna. Hennes i början förvirrade blickar genomirrade rummet, men blefvo så småningom lugnare, och hon betraktade slutligen lugnt och fast de föremål som omgåfvo henne. — Hvad har man då gjort med mig? sade hon med en vild och obehaglig stämma. Hvart har man fört mig? — Låt henne hvila, sade Van Helmont och höll tillbaka mäster Eudes, som sträckte ut sina