Göteborgsposten – 22 september 1860, sida 1

2 Ve SPETS menniska, som dock är en varelse af ännu finare organisation ? Mäster Eudes påskyndade sina steg och öppnade snart dörren, som förde till galleriet. Mercurius stod der och väntade. — Hvar är han? frågade mäster Eudes häftigt. — Der, svarade Mercurius och visade på galleriet till venster, midtemot det från hvilket den gamle kommit ut. — Ios Reynold? — Ja, min far. — Var han ensam? — Nej, min far. — Hvem åtföljde honom ? — Jag vet icke. — Huru? — Den person, som åtföljde honom, var från hufvud till fötter tätt inhöljd i en lång slöja. — Såg han dig icke? — Nej; jag var på min vanliga post, han steg in och gick genast till Reynold. Ah! mumlade mäster Eudes, han har icke bedragit mig, han har hållit sitt löfte, jag skall ock hålla mitt. Derpå tillade han, vänd mot Mercurius : — Vänd tillbaka in i ditt laboratorium och arbeta; men kom ihog hvad jag befallt... var beredd!