Göteborgsposten – 17 september 1860, sida 1

REN omm RR —AL — —LL LL mmmm099— krämpor och med darrande röst besvarade sergeantens frågor eller ställde hela sitt hus till hans förfogande. Öfvertygade om att de misstagit sig, ursäktade soldaterna sig hos den gamle och gingo åter ned på gården. Sergeanten brukade nu ofta fråga hvad det var för en mörk byggnad, som låg på andra sidan af gården. Pigan stötte till svar upp en illa låst dörr och bjöd med en åtbörd soldaterna att stiga ditin. Sergeanten och hans folk togo lyktor och gingo in i den lilla byggnaden. Allt tycktes der vara förfallet. Murarne. voro alldeles nakna och höjde sig från marken till taket: Här och der tillkännagåfvo några öppningar, att der fordom måst finnas tvenne våningar. På marken lågo några halmknippor och i ett hörn låg en mulåsna och sof. Vid åsynen af denna dystra boning, der ögat ej mötte ens en enda möbel, ryckte sergeanten på axlarne, släckte sin lykta och vände tillbaka ut på gatan, öfvertygad om att han onödigtvis förspillt sin tid med att besöka detta hus. De nyfikna gingo då nedslagna hem hvar och en till sitt och patrullen aflägsnade sig stolt, utan att ens se sig tillbaka. De nätter, då dessa besök egde rum, syntes