En fången konung). Säg, hvad bröt du väl, du fångne kung, Att du från din thron är störtad vorden, Innan spiran ännu blef dig tung, Innan ännu blicken sökte jorden? Svara hvi du sitter fängslad här Till ett hån mot allt hvad frihet är! Kanske vapenlyckan svikit dig Och förrådt dig sjelf och dina länder? Eller kanske en palatsintrig Spelat kronan i en annans händer? — Bröt du eden, som ditt folk du svor? Säg hvem är du? Är du Bombas bror? Ivad han brutit, ingen dödlig vet, Hur du spörjer ifrån norr till söder; Hvem han är, är ingen hemlighet, (Han är ingen utaf Bombas bröder); Han är rymdens konung, sänd af Gud, Jofurs stolte fogel, blixtens bud. Af det rike, som han ärft en gång, Gränslöst såsom ljuset — hvad står åter? O du hämndensGud! en cell, för trång För den minste bland hans undersåter. — ) Vid en af gångarne i Göteborgs Trädgårdsförening, midt i blommornas sköna rike, möter man den oväntade och bedröfliga anblicken af flera i bur inspärrade lefvande djur. Bland dessa befinna sig äfven tvenne örnar, hvilkas öde framkallat ofvanstående rimmade rader.