2 Kapten La Chesnaye.) Historisk roman af Ernest Capendu. (Öfversättning från franskan). — Hvarföre? Jag vet icke; men vid uttalandet af denna begäran lyder jag en känsla, för hvilken jag ej kan göra mig reda. Dessutom är det sällan tillfälle erbjuder sig att få prata här i öknen. Måhända är det nöjet att få höra en mensklig röst smeka mitt öra, som föranleder mig att fråga er. — Om mina ord intressera er, så är jag genast beredd att stå er till tjenst, sade indiern. Natten är skön, en af oss måste vaka för att underhålla elden; nåja! låt oss vaka tillsammans ... Ni har rätt i er anmärkning, att det är sällan man får tala med någon i öknen, och det är dessutom angenämt för mig att prata om europeiska förhållanden midtpå denna afrikanska slätt, under musiken från vilddjuren, som ryta så omkring oss ... Och likväl äro de civiliserade länderna måhända ännu rikare än dessa ödemarker på blodtörstiga vildjur. ) Forts. från N:o 151—153, 157—159, 161—205.