Göteborgsposten – 17 augusti 1860, sida 2

JAtt så skulle kunna ske bebådas äfven I deraf, att de till hemlandet återvända flyktinIgar, hvilka uppträda som kandidater, vinna I företräde. Så t. ex. är i hufvudstaden NeaI pels valdistrikter Garibaldis adjutant, öfverste Cosenz, som kommenderar en korps på SiciliTen, den utsedde kandidaten. Att sinnesstämningen är i Neapel särdeles gynsam för Sardinien är utom allt tvifvel och kan man se ett bevis derå, att då sardinska amiralfregatten Marie Adelaide alldeles oförväntadt med krigsångaren Governolo anlände till Neapel, de officerare, som gingo i land bletvo öfverallt der de visade sig föremål för den största uppmärksamhet, under det i de stadsdelar, der de fattigare klasserna bo, lazaronerna fraterniserade med de sardinska matroserna. Det är naturligt att med dessa tecken och bevis för ögonen den svage och eländige konungen skall gifva efter för reaktionens förnyade machinationer, hvilka dock endast kunna ha till följd dynastiens än snarare fall. Det påstås nemligen att vigtiga förändringar — naturligtvis i reaktionärt syfte — skola företagits inom ministeren, likasom att trenne mot den liberala regeringen vänligt sinnade och konstitutionela tidningar blifvit undertryckta. Det visar sig derföre, som att kung Bomba skulle vilja vid sitt fall vara nära omgifven af de sina. Garibaldi har i sin svit tvenne märkvärdiga personer, hvilka hvar på sitt sätt utmärkt sig, nemligen hans sedan i fjol bekante Engelsman, som så träffande skjöt till måls på österrikarne och Alexander Dumas. Den förre, hvars rätta namn är kapten Peard, blef samma dag tricoloren hissades i Messina, för sin vid Melazzo visade tapperhet, utnämnd till öfverste. Den senare har ånyo låtit höra af sig genom en egenhändig skrifvelse, som han tillställt en neapolitanare, hvilken erbjudit honom logis hos sig: Jag träffas då och då i konungens slott, der Garibaldi lofvat att taga undan ett vackert och snyggt rum åt mig. Alexander Dumas. Angående Spaniens höjande till stormakt yttrar Times: Lord John Russells förklaring, att engelska regeringen ej vill medverka till Spaniens upptagande bland stormakterna, har väckt stor belåtenhet inom City. Hela finansoch handelsverlden skulle ha betraktat det såsom ett dåligt tecken, om ett land, på hvilket konfiskationens skamfläck ännu häftar, blefve upptaget i Europas styrande råd. Från Syrien heter det, enligt Patrie, att general Beaufort dHautpoul skall hafva en konferens med Fuad Pascha, innan han går i land vid Bejrut. Derefter skall han ögonblickligen marschera mot Damascus. Ryktet om oroligheterna i Dschedda och på flera ställen vid Röda hafvet stadfästes, och de vid Suez stationerade engelska skeppen lära redan ha fått order att begifva sig till Dschedda. — Osterrike skall, säges det nu, skicka tvenne krigsfartyg till Syrien. — Den mörlade furst Danilo af Montenegro skjöts, då han från Oattaro återvände till Perzaguo, med ett pistolskott af en montenegriner vid namn Kanik. Skottet aflossades på tvenne stegs stånd och gick genom underlifvet. Mörda:en är fasttagen och trupper afsända till monenegrinska gränsen. — Från Kina har man er betänkliga underrättelser. Rebellerna, ned hvilka kinesiske kejsaren ligger i krig, ynas också vilja operera mot europeerna. 100,000 af dem hafva intagit en hotande poition vid Shanghae, och de lära i allmänhet söra min af att nalkas alla de städer, der uropeiska elementet ej är nog starkt repreenteradt för att uppträda med kraft. Anekdotiskt. Medan danska örlogsbriggen vt Thomas låg i en sydamerikansk hamn, nfann sig en dag hos chefen en person vid amn Adlersberg, som utgaf sig för tysk nairforskare och utbad sig tillåtelse att, mot et han betalte sitt underhåll ombord, få åtslja briggen till Nicaragua, alldenstund ång