Göteborgsposten – 17 augusti 1860, sida 2

huset på venster hand är just det, hvarom jag talar. Der är en liten grönmålad port med tvenne spikar med kopparhufvuden inslagna öfverst i form af en triangel. Ni frågar efter den vackra Perrine, ni helsar henne från gamle Hector, sergeant vid Balagays regemente. Hon anvisar er då ett litet det snyggaste rum i verlden ; ni öfvevenskommer om priset, och ni skall må der som fisken i vattnet. — Jag följer floden, sade adelsmannen, i det han återupprepade i minnet de anvisningar han fått, passerar Louvren, kommer fram till Höhamnen, frågar efter gatan Mauvais-Garcons, tager af till höger och tredje huset till venster. — Riktigt! inföll sergeanten. — Då tackar jag er. — Jag ber! — Dock, ännu ett ord! — Två, om ni behagar. — Hvad är det för en vacker promenadplats, som ligger der på andra sidan om floden ? — Midtemot oss? Ja. — Det är PrE-aux-Clercs. — Prå6-aux-Clercs ? — Ja, nådig herre. — Det är således der som hofvet och staden bruka promenera, slåss, skämta, älska och dö ? — Ni har sagt det.