Göteborgsposten – 11 augusti 1860, sida 1

Fastän hela rörelsen stod under Medicis mera speciela ordres, var Garibaldi likväl själen i striden, i det han alltid befann sig på den mest hotade punkten och blottställde sig så som han brukar göra. Han befann sig hos centern, som banade sig raskt väg öfver och genom alla hinder, då underrättelse anlände om att venstra flygeln, som ej förmådde motstå fiendens öfverlägsna styrka, började ge vika och sålunda blottställde hela linien för att bli kringränd. Han tog med sig de enda reservtrupper, som funnos qvar, utgörande en bataljon norditalienare och Palermitaner, under öfverstelöjtnant Dunnes befäl och skyndade till venstern, för att hejda neapolitanarnes framsteg. s ärva och officerarnes ifriga anIans närvaro och offi frig strängningar lyckades uppmuntra och ge förnyad styrka åt de unga trupperna, så att de ej allenast motstodo vidare anfall, utan äfven rusade framåt mot kanonerna, hvarmed fienden sopade vägen. Ett nytt än häftigare framåt bragte dem ända fram till kanonerna; en engelsk sjöman, rn OR WD RNE VARA