Göteborgsposten – 28 juli 1860, sida 1

riskt klädd och bar enligt den tidens sed (uniformer funnos ej då) på bröstet den öfverstes vapen, som hade befälet öfver hans regemente. Detta vapen var hr de Balagnys, som af konung Henrik IV nyligen satts i spetsen för ett af de sex regementen, konungen kort förut upprättat. Då de kommo in på planen och blefvo varse facklorna, som stalldrängarne buro, gjorde den förstnämnde af de båda männen en rörelse af otålighet. — Här finns ännu folk, sade han. — Ja, svarade den andre, det finnes menniskor öfverallt på Saint Germains marknadsplats. —Fördömdt, att jag i så fall gick hit. — Ni kunde ej göra annorlunda, såframt ni ville tala vid mig, eftersom jag hade vakt vid klostrets port. — Det är sannt. — Hvem fäster dessutom någon uppmärksamhet vid oss? Ryttaren, som försöker en häst derborta, har nyss passerat förbi, utan att ens bli oss varse... — Det är godt och väl! men jag tycker ej om dessa bullersamma samlingsplatser och jag skall icke heller stadna här länge; Aldah väntar mig redan. Hör, Hector, har du riktigt förstått mina ord?