Göteborgsposten – 20 juli 1860, sida 1

handen, som räcktes honom, och sade med en till hälften artig, till hälften skämtsam ton: — God afton, ni salongernas drottning! — Ah, baronessa, utbrast dHerbaut, om ni emottager Bernac så väl, måste jag tala om det för Roquelaure! — I så fall måste ni resa till Bordeaux, herr markis. — Bah, är då Roquelaure dernere? — Javisst, eftersom hr dEpernon är der, och ni känner väl ordspråket om Roquelaure och dEpernon, de båda oskiljaktige: Den som rör den ene, rör äfven den andre. — Apropos, Bernac, inföll hastigt La Guiche, och lade sin arm kring grefvens hals, känner du rådsherren Turins sista infall? — Nej. — Det är ej äldre än sedan i dag morse och konungen har skrattat hela dagen deråt. — Hvad är det då? — Det rör hr de Bouillons process, du vet? — Nå! — Nåväl! i dag morse kallade konungen rådsherren de Turin till sig. Hr de Turin, sade han till honom, jag vill, att Bouillon vinner sin process. — Ingenting är lättare, Sire, svarade rådsherren, jag skall skicka handlingarne till er, så får ni sjelf döma. Och en timma derefter voro verkligen alla handlingarne i Lovren. Ko