densamma. Anhöll derlore att de al motets medlemmar, hvilka hade sig något bekant om dess praktiska användande hår i Sverige, måtte gilva sådant tillkänna. Baron H. Hamilton hade visserligen sjelf ej någon dylik machin, ehuru han tor längesedan beställt sådan, men hade hatt tilltalle att i sitt grannskap göra bekantskap med sådana. Dev hade visat sig avt kraven är betydligt högre än den nominela hästkraften. Hade sew tvenne machinuer, hvardera om z hästars kraft, kopplade tillsammans, och dritvande ew tröskverk, hvilket forut uttrottat 4 par oxar om förmiddagen och 4 par om ettermiddagen; hade åtven vid Bretvens bruk sett en lika machin med lätthet dritva en benstamp, hvilken behött 20 7 mera vatten för att dritvas än det nämnda troskverket. Någon dynanometer hade ock ej funnits ullganglig, för kratftens uppmävande; tal. kände ej heller något om brånsleåtgängen. Deremot hade han sig bekant, att i hrr P. A. Norstedt Söners boktryckeri i Stockholm fanns en varmluftsmachin om ?, hästs kratt, hvilken ersatt en ångmachin och visat sig behötva bränsle till 6 rdrs värde i veckan då deremot ångmachinen tärde tör 56 rdr. Tal. ansåg det vara en särdeles förmån vid användandet af varmluftsmachiner, att intet vatten behötdes. Man kunde anse sådant som en bagatell i vårt vattenrika land, men det har visat sig att just dertöre lokomobil ej kunnat användas på en mängd ställen. Ryttmaåstaren Möller upplyste att hr Nycander lofvat vid machinernas igångssättande kl. 5 på e m. anställa dynanometriska prot med den af brukspatron v. Celsing exponerade varmluftsmachin. Hr . Nonnen tillkännagaf att tera lokomobiler användas i Skaraborgs län, hvilka visat sig ändamålsenliga; hyste dock tarhågor för att varmluftsmachinen ej skulle få större utbredning ibland jordbrukarne, då man el gerna bör skaffa sig dylika pjeser under hästars kraft och sådana ännu ej här kunde törfärdigas. — Upptog till besvarande hr Lennartssons yttraude om den skorpa eller sula, som hjulplogen bildar å sandjord. Tal. hade äfven forut hört talas om en sådan, men hade ej fått någon landtbrukare att medgifva dess tillvaro. Förordade att använda ziczacharfven och den runda harf, som å expositionen finnes att bese. Baron IL. Hamilton upplyste att varmluftsmachiner om 6 hästkratter redan tillverkas vid Brefvens bruk och att man vantade sig till hösten kunna lemna dylika will 1v hästars kraft. Beklagade att priset å desamma ännu var så hogt, hvilket hade sin orsak deri att uppfinnaren sett sig nödsakad aut, med stöd at sitt patent, för sig sjelf begära 10 procent at den egentliga tillverkmngskostnaden, för att sålunda kunna tå de summor ersatta, hvilka bekostats på experimenterna. För närvarande kostar sålunda en machin om 4 hästars kraft 4,000 rdr och en om 6 d:o 5,500 rdr. Tal. upplyste att han håller på att göra en varmluftsmachin flyttbar, hvilken skulle användas vid beredning af bränntorf, hvartill den vore särdeles passande, då det är mycket ondt om vatten på den stora torfmosse, som skulle tillgodogöras. Ryttmästare Möller, som eger en lokomobil at hr Munktells tillverkning, hade under 5 års tid begagnat densamma till tröskning och sågning s samt funnit den förträfflig. Dess nästan enda fel är att den är för solid. De fel, som kunnat anmärkas å hr M:s första lokomobiler hade alla blifvit afhjelpta å den till denna utställning hitsända; fruktade dock att he M:s lokomobiler behotde så mycket bränsle, att de voro mera passande för norra än sodra Sverige, hvarest de engelska torde haltva företräde. Professor Muller anforde mot hr Nonnens farhåga, att varmluttsmachinen ej skulle kunna uppbringas till större hästkraft, den omständigheten att mar kunde koppla machiner till huru stor hästkraft som helst. Ansåg dem vara ytterst lämpliga just derföre att man kunde dela krafterna och använda dem på olika håll. Relativt visade sig visserligen machinen vara dyr, men då man, såsom baron Hamilton intygat, kunde med en om 3; hästs kraft inbespara 50 rdr i veckan, så torde dyrheten betydligt reduceras af en sådan ränta. Professor Arrhenius anmälde till uppmärksamhet de djupgående harfvar, hvilka till exPositionen hlifvit sända såväl från (ltnana som