Göteborgsposten – 5 juli 1860, sida 1

branche ej stå efter de utländska i annat än, yttre glans och polerad yta. Ansåg skottska i plogar vara tjenligare för oss än de mera: komplicerade engelska. Anmärkte att man i: Skotwland alltmera börjat forkorta plogrocken på bekostnad af åsen, genom att gifva enl högre böjning åt denna. Hemställde ull ordf., huruvida ej denna fråga kunde så utsträckas, att man kunde få omnämna redskap, hvilka visserligen ej ännu blitvit i landet använda, men snart nog torde bereda sig våg dit. lt-) ter framställd proposition beviljade mötet! detta, hvarefter tal. redogjorde tor åtskilliga nya redskap, hvilka han nyligen vid ett besök i England och Skottland haft tilltälle taga i betraktande. Deriblaud i Skottland en nyl skördemachin, hvilka redskap alltmera börja komma i bruk; denna machin öfverträftade : sina föregångare, men man hade ännu ejl lyckats få den så fulländad, som den bör vara och nog med tiden blir; af såningsmachiner hade synnerligast en för sådd af rotfrön väckt uppmärksamhet. Den liknade till iden denj Lindqvistska svenska med roterande skifvor, men hade företräde framför denna genom större tyngd, så att den ej afvek för hvarje större koka, utan således åstadkom en jemnare sådd. I Londons magasiner för försäljning af landtbruksredskap hade en ny och ändamålsenlig skumplog observerats, hvilken 1 korthet redogjordes för, samt en kedjehart för hopsamlandet at ogräs, hvilket hon rullar tillsammans i stora vältar. Hr ZE. Nonnen instämde med hr Dannfelt i att skottska plogen bättre passar för oss, dock med ett undantag för de engelska plogarne med hjul. Det vore ej redskapens tyngd som atgjorde huruvide den vore lätt eller svår att köra. Den skottska skumplogen kan ej hållas stadig i torr jord, hvilket är lätt med hjulplog, som desutom hade många andra goda egenskaper; dock måste marken för densamma vara jemn och grunddikad. Hr Juhlin-Dannfelt medgaf att hjulplogen hade bestämdt företräde i ett fall, nemligen att dess skötande erfordrar personer med mindre vana och skicklighet. Skottland, som har öfverflöd på skickliga plogkarlar, kan derföre lika bra använda sin skumplog. 1 England använder man till och med pojkar att skjöta hjulplogen; för oss kan den således vara af vigt, då vi sakna tillräckligt skickligt folk. Brukspatron Lennartsson upplyste att hjulplogen hufvudsakligast tillkommit för att användas på den lösare och sandigare marken i England, hvilken man ville bereda för hvete skörd. Här bildages genom denna plog en skorpa, hvilken utgjorde vilkoret för att denna mark kunde för sådant ändamål användas. En hjuplog skulle sålunda på våra sandfält kunna medföra nytta; men ej på andra ställen, Den tar upp en alf, som är oduglig och släpper gödseln igenom. På lerjord och svartmylla med lerbotten vore den äfven oduglig. — Ofvergick derefter frågan närmare, och tillkännagaf sig hafva användt en lokomobil från Lincoln såväl till tröskverk, tegelslagning som sågning med kanttrissa om 32 tums diameter. Den fordrade dryg eldning och kunde ej gerna, åtminstone i Wermland, i sågning tätla med vattensågarne. Som bevis på l machinens soliditet anfordes att ej en skrufi ens på densamma behoft tilldragas ofter 6 å 8,000 tunnors aftröskning. Ansåg ångmachiner nödvändiga för jordbruket för att få ar-: betet jemnare fördeladt. Ryttmästare Möller upplyste att i södral: Halland och Skåne användes 5 lokomobiler. Tal. hade sjelf en af Hornsbys (2 tillverkning med tröskverk, hvilken lemnat goda resultater. Den hade urtröskat 180 t:r hafre på dagen, hvilket tal. ansåg som det bästa resultat, som vunnits i Sverige. Hr Lennartsson anmärkte, att han med: sin lokomobil tröskat 20 å 25 t:r i timman, utan att dock vilja angifva det förra talet be-! stämdt som minimum och det senare som ma1 ximum, då man ailtför väl visste huru olika l: sädens beskatfenhet kan vara. Hr Johannesen upplyste att lokomobil afl hr Muncktells i Eskilstuna tillverkning rän-! tar sig ganska bra, om man har 1,000 t:r att tröska; ansåg de inhemska godt kunna mot-: svara de engelska. l ( Hr Hj. Nathorst anmärde af honom begagnad från England införskrifven såningsmachin för guano och kalk etc., hvilken han funnit i allo ändamålsenlig och rekommenderade hos dem, hvilka använda dylik gödning.: Professor AA. Muller ansåg BEriksonska: