Göteborgsposten – 5 juli 1860, sida 1

1P Johannesen varnade Ior all vid bestallningar at lokomobiler beräkna för liven hästkratt; man bör aldrig taga evt miumum at hvad man behötver, uvan altid högre; ansåg 6 hästars kraft vara den minsta, som vid eu någorlunda godt landtbruk kunde användas. Hr E. Nonnen instämde i siste talarens yttrande; ville dock hatva 8 hästkratter ull minimum. Fäåminde om att hrr Nydqvist Holm vid Trolihättan åfven fortärdigaue lukomobiler, deraf en under förra sommarens torka, då valmnet äfven tröt vid Trollhättan(!), dritvit deras egen mekaniska verkstad. Kammarherre Stockenström sade sig använda en ängmachin om 8 hästkrafter från Munktells verkstad, hvilken tll full belåtenhet upptordrade -vatten och mam på 4v famnars ujup. Beruttade atv den varmluttsmachin, som vid Upsala kallvavwenskursanstalt användes till månglaldiga förraLtuimgar, Visat sg sardeles anvånuvar och forwattig. Hr Zamm hade i sin bembygd sett en varmluftsmachin användas 1 ew ullspmueri; han måste säga allt gvdL om deusanmma; kralven hade visat sig svarkaro ån den avgiuna; hoppades at den har en stor iramvid för B1g. i Baron JIHamilton förordade alfluckrare, hvilka näst gruuddikning göra den basta verkan på vår lerjord. Med en altluckrare från Ultuna hade tal. kommit till 22 tums djup. Tal. hade uppodlat en stemg backe och ansett densamma fri från stenar; då han anväude altluckraren på densamma hade äkrarne änyo blifvit som ett stenrös, med steuar till ett hufvuds storlek, hvilka blivit upplytfvado. Sedan dessa bortplockats vore han nu saker att jorden til ett djup af 22 tum vore fri trån stenar, hvilka allud omkring sig budade reservolirer for syra. Hr E. Nonnen erinrade att grunddikning borde föregå användandet at alfluckrare. Baron Hamilton medgat deta, och omtalade som evt resultat at grunddikningen at han utsått 20 skålp. timotej och 1v skålp. rent klö.verfrö. på ett underdikadt fält. Forsta året undanträngdes timutejen alldeles af klöfvern; nästan så äret derpå; tredje året, i är, hade timotejen återfått väldet, men klötvern var vida talrikare än under vauliga torhållanden. Kören voro på 2 alnars djup nedlagda med 15 alnars distans. Tal. prisade den förträffliga jord, som funnes i dessa trakter. Vi från upplandet, som få bryta oss genom stenarne till hvarje jordlapp, kunna ej ens skryta af att i våra trädgårdar hatva en sådan jord, som den vanliga åkerjorden här i Bohuslän. Dock hade tal. tunmt att jorden vore stadd på återgående 1 godhet, emedan den för mycket utsuges i förlitande på dess rikhet. Deifore kunde man ock i talarens hemort, hvarest man ordentligt uppodlade sin jord, nn tå lika rika om ej rikane skördar än här. Man behöfver dock endast använda grunddikniug, för att underhjelpa jordens produktionstormaga. Då tunnliandet jord här säljes för 7av å 1,000 rdr tunnlandev är ju 75 rdrs omkostnad tor tunnlandet till gruuddikning en småsak, helst dikningen ger 2 å 3 tunnors högre skörd pr tunnland. Ordföranden anhöll att man måste återgå till den egentliga frågan; samt berömse Tuxford Sons lvkomobil såsom bränslebesparande. Hr Möller från Julpa förordade tvenne frörensningsmachiner; sin på expositionen utställda omvridningsplog, till hvilken modellen af landtbruksakademien blifvit införskritven från England, samt likalodoo utställda träharf. Hr Wern upplyste atttröskverk af Charles Burrell funnos hos statsrådet Weern och kammarherre Sköldebrad, om hvilka måhända några upplysningar kunde erhållas. Kammuarherre Sköldebrand förklarade sig fullt beiåten med sitt. Ansåg en at samma fabrikanr förfärdigad såningsmachin för flytunde gvdsel i hög grad fortjent af uppmärksamhet. Tal. hade i år prötvat densamma. Hr Il. Kylberg ansåg att radränsare alltid måste finnas der radsåningsmachin begagnas, och uppställde derföre den trågan, hvilken sådan vore den bästa. Tal. ansåg en af landtbruksakademien införd och af Smith förfärdigad vara ganska ändamålsenlig. Ordföranden bekräftade detta. Ryttmast. Möller föreslog, att då den bestämda tiden för sektionens sammanträde nn vore ändad, och allenast en fråga blifvit genomgången af de 10, frågorna 14. 16 och 20 fam kall. anch maorgmalmÄridnine Am latrinoavstl