Göteborgsposten – 3 juli 1860, sida 1

EN ————L mwmww Z(mwer— RR, folkning, som är i största behof af kunnigt tförlossningsbiträde? Jag tror det ej. Sedan ide flesta lårlngarne sålunda foriattningssvwridigt blifvit antagna, har, samudigt med den ofriga undervisningen, undervismng uti skrifning meddelats al en nitisk och skicklig skriflarare och de skritthga prof, som al stvorsta delen utat de undervista blitvit tor afgängsforhöret afgiuna, vittna om, alt denna viguga konst, skutkonsten, kan samudigt med ofiga undervisningen meddelas. Aut iärlngarne måste af egna medel bekosta denna undervisning, under det att all annan meddelas dem :kostnadsfritt, är att beklaga, då man känner de flestas knappa vilkor och den foga lockande utsigt yrket har att erbjuda. Jag har åtven tor längesedan hos veuerbörande gjort framställning om, att här, i hkhet med hvad som eger rum vid så många val ordnade hkartade ivrattningar utomlands, lärare för undervismug uti skrifmng skulle at de skolan tillslague allmänna medel anslås, helst som dessa meuel tor ,, materiella behot till dato visat sig mer än tilräckhga, men å denna hemstälian har ej fästats afseende. Då jag nu afslutar läroåret, är det med tacksan.hetv mot forsynen, som jag ser tillbaka på detsamma, äfven derutinnan, att den lycknga tillfälligheten inträttat, avt undervisningen ej behöott atbrytas genom någon sjukdom eter något inträftadt laga forbimder tiör läraren att sina tjensteåligganden uppfylla. För min del kan jag ej aunat än anse, avt lärvanstaltens bestiänd och verksamhet ingalunda är betryggad, då densamma uteslutande hvilar på en persons, lärarens, förmåga atv sköta sma aligganden. Val föreskrifver den för honom af kurgl. Sundhetskollegium utfärdade instruktion, att om han af sjukuvm eller annat laga förtall blitver hindrad att under pågående lärokurs sina tjensteålgganden törratva, bör han, om förhållandet synes komma att räcka långre än fjorton dagar, sådant till kougi. Sundhetskoliegimwiu och Sjukbusdirektiouen anmäla och derjemte töreslä laumphg person, au tjensten under tiden torestär, men då jag ansett, alt Staten eger torbindelse emot dem, sv, oftast med stora ekonumiska bekymmer, fästa sig vid skolan såsom lärjungar; då Jag ansett ant undervisningen ej uvan största mehn för densamma kan ngga nere en sjettedel at hela den for den thevreuska undervisungen anslagna knappa tiden; då jag ausett att undervisningen ej) får åsidosattas ens for några tå dagar; och då jag vidare ansett, att Svaren, derigenom att den öfvertagit sjukvården vid al.manna och Sahlgrenska sjukhuset, och följaktligen åfven är moraliskt törbunden ansvara for densammas andamålsenliga ordnande; då jag vidare ansett det endast vara en lycklig tillfallighet, på hvilken man ej finge lita, om någon at de praktisk läkarekonst utöfvande personer, som här finnas att tillgå, vore villig att vid törefallande behof, utan törut derför bestämd ersättning, uppfylla läkarens och lära1eus åligganden, hur jag, ledd at alla dessa -käl, hos vederbörande gjort framställning om nödvändigheten af att hatva en bestämd person, på hvilken man vid förefallande bebof kunde räkna, tästad vid skolan. Denna framställning har dock ej vunnit bifall, alldenstund det svarats mig, att kongl. Sundhetskollegium og one Åå X-Å————--1