Göteborgsposten – 3 juli 1860, sida 1

brukade regelbundet hvarje Söndag supera ho: henne. — Han är bestämdt ea klok man, dennt bandit, sade hr de Bernac och rykte upp sit häst, som snubblade om en sten. Fortsätt, jag ber, er berättelse intresserar mig på det högsta -— Nåväl, fortfor ståthållaren i sin berät telse, närmaste Söndag satt adelsmannen till bords hos sin syster; det började bli sent och han vän. tade på sin vagn, som skulle föra honom hem, Ekipaget dröjde och kl. bade nyss slagit tio. — Ahl! sade grefven, nu börjar dramat. Huru gick det med vagnen? Jag vill hålla vad om att deri ligger intrigens knut. — Och ni misstager er ej. Hör nu hvad som hände: La Chesnaye hade gjort bekantskap med den unge adelsmannens lakej, och hade samma afton lockat honom in på en enstaka liggande krog, vid Scinen. Efter att ha rusat honom och fråntagit honom livrået, kastade han honom i floden. — Första mordet, inföll grefven. — Mördaren begaf sig nu till adelsmannens hotell, fortfor den berättande, och anlände dit, då den orolige kusken började bli villrådig om hvad han skulle tro om betjentens frånvaro. Han presenterar sig under försök att urskulda betjenten, som varit på besök honom, sade han. Då han fann omöjligheten af att denne skulle