Göteborgsposten – 3 juli 1860, sida 1

förlossningsbiträdet, ej heller öfver att så I många utat dessa icke finna sig vid att qvarstanna biand en befolkning, egande andra letnudsåsigter och andra letnadsvanor än de sJeliva, uvan hopa sig uti städerna. Den eliter de, hvilka det ålegatv att anskaffa eller toreslå personer, de der skulle begagna sig utut undervisningen, hafva vid många turfällen uppfattat den sig erbjudna utsigien till oberoende lifsuppehåile for en qvinna såsom ett välkommet bidrag will lättande at kommunens fattugvardsskyldighet och dock, huru litet duger den, som är ovomgifven at en familj utan svod eller den, som har tankarne oatbrutet riktade på ljerran varande, i frammande händer lemnade barn, till att mottaga undervisningen for aut danas till ,kunmgv förlossningsbiuråade; och hkväl har, tyvärr! i ännu fera fall en annan ruin an den ekonomiska varit den orsak, som infört på denna lelnadsbana den person, som i framtiden skulle viuna förtroende hos den sedliga svenska qvinnan utat allmogens klass såsom kunnigt bitråde 1 behotvews stund. Hemligheten deruti att, såsom jag förut nämnde, ew så stort antal af dem, som utgå från detta läroverk, vunnit platser och förtrvende hos allmogen, ligger i den omständigheten att de uppvuxit uu och utgävt ifrån en hka låg koja; ifrån samma folkklass, som den, till hvilken de återvända. Med allt det, ty vårr! ringa intlytaude jag eger, med de 1ä medel, som stå mig till buds, soker jag att hus presterskaj et och andra intiytelserika personer utbreda de åsigier jag 1 detta hånseende hyser, och som jag nu meddelat. Man har foreträdesvis sökt aw bilda ,kunnigt törlossningsbiträde utaf qvinnor, som egde en viss hvad man kallar bildning, och dock, huru lätt förståndet kan bildas hos den sveuska bondqvinnan eller flickan ur allmogens klass, derpå finnes här i dag närvarande mer än ett exempel. Ej utan torundran har jag uti allmånna tidningarne uuder året låst ewt offenthgt tillkännagitvande från högsta Styrelsen tör helsooch sjukvårdsangelagenheterna, atv, alldenstund erfarenheten visat, att de, som antagas till lärlingar, egde foga eller nästan ingen skritkunnighet, skola de, som hådauetter vilja bhfva antagna, ej endast såsom tilltörne tförete betyg om kunskap uti att skritva, utan älven förete bevis om, avt de sjeltva skritvit sina till kongl. Sundhetskollegimm ställda ansökningar. -J alla, som ären här närvarande och som hafva genomgått eller som nu genomgån denna läroanstalt, kunnen intyga, att, med ett par undantag, ingen utat eder vid intrådet här egde, hvad som torfattningarne stadgade såsom vilkor for antagandet till lärlingar, nemligen: förmåga att läu och ledigt skritva, och vm gållande stadgaunde härutinnan blifvit af mig tillämpadt, hade det ålegat mig alt afvisa eder alla. Läroanstalten och sjukvården hade derigenom, den förra upplösts, den senare råkat i stor törlägenhet och få, om någon, hade sannolikt funnits iblaud eder, som varit i tillfälle att uppehålla sig här endast för inhemtandet at skrifkonsten eller som återkommit hit skritkunnig, efter att hafva härifrån återvändt till en aflägsen hembygd. MSannolikt hade, vid påföljande läseårs början, en ny uppsättning w sökande sig inställt, skrifkunnige, men — nade dessa blifvit mera passande tör den beSEN AR MEINE BANTAREN MIR EEE ES ET 2 ELRYTTPRSEESENEEA AE en