att jag misstagit mig i den gissning jag gjort. — Miss Vignolles delar icke ännu den opinion n bar om mr Achilles Morny, förmodar jag? — Långt derifrån. Hans artigheter och vackra utseende hafva helt och hållet bländaj henne, och jag fruktar hvarje dag att få hörs det han, under en eller annan lögnaktig före. vändning, förmått henne till ett hemligt gifter mål — naturligtvis hemligt för att undvika skan. dalen af ett sådant steg, medan hennes onke knappt nog hunnit kallna i sin blodiga svep: ning. — Mr Morny har väl betydligt anlitat c kassa efter er återkomt från Amerika? — Ofantligt. Han har verkligen behandla mig som en slaf. — Nå, det var tydligt. Ni har icke tagit den unga dam, ni talade om, till er för. trogna? — Jag har efter min återkomst till England icke ens sett henne. Jag vågade icke, mör dare som jag visste mig vara. Det skulle hs varit ett nytt och svårare brott att fortsätta er förtrolighet, som skulle gjort en älskvärd flicka olycklig genom att sammankedja henne vid er person, hvars lif är hemfallet under lagen och som i hvarje ögonblick kan dömas till ett förfärligt straff. Jag har heldre låtit henne anse mig ombytlig och falsk; en ny tung börda aj