Göteborgsposten – 13 juni 1860, sida 1

Mark Stretton. (Ur en engelsk Polistjenstemans anteckningar). (Forts. fr. n:o 135.) — Lugna er, mr Stretton, svarade jag; och då jag blifvit underrättad om den belägenhet, hvari ni befinner er, skall jag öppet säga om jag kan bistå er till något nyttigt och lagligt ändamål. — Ni nekar att lofva mig något bestämdt! Jag fruktade för det och... Men det gör ingenting! ni skall få veta allt! Det kan i värsta fall blott påskynda den oundvikliga katastrofen. Har ni i tidningarne läst, tillade han med darrande läppar, bar ni i tidningarne läst berättelsen om min... min... Han afbröt sig plötsligt och brast i tårar. — Ni ämnade fråga mig, mr Stretton, om jag läst berättelsen om er vördnadsvärde onkels död? Jag har det, och har bildat mig ett eget omdöme om saken. — Och detta omdöme är — måste vara — att min onkel blifvit försåtligt mördad? — Det är att gå för långt. Tillåt mig likväl att fråga om mr Morny söker vinna miss Vignolles hand, och detta frieri stod i strid med er aflidne onkels önskan och vilja?