Göteborgsposten – 13 juni 1860, sida 1

Anekdotiska drag ur Ludv. Spohrs sjelfbiografi. Nyligen har i Tysklånd utgifvits de tven. ne första häftena af tonsättaren och virtuoser Spohrs sjelfbiografi, hvilka, angående denne och hans samtida, innehålla en mängd notiser af stort intresse ej allenast för konsthistorikern utan äfven för hvarje bildad läsare. Utrymmet hindrar oss beklagligen att göra vår publik bekant med ett större antal af de taflor ur ett skiftande och gladt konstnärslif, som nämnde sjelfbiografi upprullar, men vi hoppas att äfven följande episoder ur densamma skola läsas med nöje. Efter en konstresa, hvilken Spohr i sällskap med sin Hustru företagit genom vissa delar af Tyskland, begaf han sig jemte flera af sina lärjungar på en lusttur till Harzberget. Man hade bestämt sig för att blifva borta ungefär fjorton dagar; men som lärjungarnes undervisning icke kunde afbrytas för så lång tid, blef det beslutadt att lektionerna skulle fortsättas under vandringen. Denna var glad och humoristisk. Ej långt från staden Nordhausen hade den lilla karavanen slagit sig ned under en skuggig ek vid stranden af en liten insjö, då oturen ville att en af renslarne rullade utför den starkt sluttande stranden och ned i sjön. Som Spohr var den ende öfvade simmaren bland sällskapet, måste han besluta sig för att upphemta den ur vattnet. — Detta skedde också, men innehållet var så genomvått att man blef tvungen fr