Göteborgsposten – 8 juni 1860, sida 1

Irottning Annas och qvickhufvudenas regering var detta ställe redan bekant såsom W hites Uhokoladhus; först långt sedan dylika ställen kommit ur, och klubbarne ? modet, blef det år 1726 förvandladt till klubb. Såsom sådant här det ännu samma vapen, som den ryktbare Horace Walpole fordom uttänkte — en tärningsbägare, omgifven af tärningar och kort, med inskrift: cogit amor nummi. Och i sanning om någon trodde på penningens makt, så var det Horace Walpole — en tro, hvilken han mycket öppenhjertigt lade i dagen genom dessa tre ord kring tärningbägaren. Hela hans lif med all dess makt och herrlighet var också ingenting annat än ett hazardspel, i hvilket insatsen än gällde ett säte i parlamentet, än en officersfullmakt, än ett ja eller ett nej. Efter Walpoles tid har mycket i detta afseende förändrats och det ena parlamentet efter det andra promulgerar sina biller emot korruptionen; men spellusten, som under hans dagar herrskade inom denna klubb, utmärker den fortfarande. Dessutom är den ofantligt rik. Man berättar, att klubben år 1814 gaf en bal för kejsaren af Ryssland och kungen af Preussen, hvilken tillställning kostade nära tvåhundratusen riksdaler, tre veckor senare gaf den för hertigen af Willington en middag, för hvilken kostnaderna uppgingo till fyrtiotusen riksdaler. Carlton Club är äfven torystisk. Det är en praktfull byggnad af Caensten, med pelare och pilastrar af granit och en stolt fagad i venetiansk stil. Enklare och allvarligare står vid dess sida en annan, Lord Russells Reformcelub, hvilken år 1830 grundlades afliberala parlamentsledamöter och förfäktarne af reformbillen. Klubben har 1000 medlemmar. En äldre rokingelub är Brookss, som år 1764 grundlades till spelklubb, men 1778 af den hedervärde mr Brooks, ockrare och vinhandlare, på spekulation förvandlades till en ordentlig klubb. Spekulationen lyckades, men såsom det ofta händer, att upphofsmännen till de största saker begrafvas i evig glömska, så förnekar äfven Brookss klubb numera sin grundläggares ande. Den har aristokratiska passioner och är mycket exclusiv; ehuru medlemmarnes antal uppgått till 580, äro tvenne svarta kulor vid en ballottering tillräckliga för att utesluta en nyanmäld. På detta sätt förvägrades trenne gånger inträde åt Sheridan, Englands siste dramatiker, och vid fjerde ballotteringen måste till och med Georg den fjerde, då ännu prins af Wales, begagna sig af en list för att få honom antagen, i det han genom ett samtal afhöll Sheridans båda motståndare från att infinna sig på klubben och rösta emot honom. Officerarne hafva fyra klubbar, två United Serviceclubs, the Guards Club, samt the Army and Navyclub, med 1450 medlemmar och en egen kock för kotletter och biffstekar, hvilken — såsom Cunningham säger i sin Handbok för London — har användt all sin tid och skicklighet, ja gjort till hela sitt lifs uppgift att bringa dessa engelska favorit— -—. CMR L LIE ——-——-Ö. — var Den har varit mitt lifs enda volädie och