Göteborgsposten – 1 juni 1860, sida 1

vägsbaronernas makt komma att reduceras inom förnuftiga gränser. Till och med en person med afgjordt reaktionära grundsatser skall, efter att ha besökt detta land, nödgas medgifva, att i det ,anarkiska Schweiz finnes mera allmän välmåga än i något annat europeiskt land, såframt han icke är eller vill vara blind. De förnämsta orsakerna till detta lyckliga förhållande äro de naturoch förnuftsenliga politiska institutionerna samt den omständigheten att schweizarne äro, allmänneligen taladt, ett arbetsamt folk. Med undantag af några patricier i Bern och Geneve samt några junkrar i Neuenburg, finnes det inga dagdrifvare i Schweiz. Visserligen gäller penningen ganska mycket i detta land, men endast genom verksamhet förvärfvar man sig verklig aktning. Detta föranleder det för Schweiz så hedrande sakförhållandet, att män, som ärft eller förvärfvat millioner, icke anse sig berättigade att föra ett onyttigt, ja, Vanligen skadligt lif. Af denna äfven hos rika personer förekommande håg för arbete härflyter schweizarnes utomordentliga industriela och kommersiela företagsamhet. Schweiz exporterar årligen industrialster till Forenta Staterna för ett blott 40 procent lägre penningbelopp än den tyska tullföreningen. Och dock är icke hela Schweiz ett industrielt land, såsom bekant är. Såsom industriidkande kunna blott kantonerna Zirich, S:t Gallen, Appenzell-Aussenhoden, Baselstadt, Neuenburg, Geneve och en del af Aargau betraktas. Ännu mera öfverträffar Schweiz varuexport till Levanten, till Egypten, Indien och Kina, relativt taget, den tyska tullföreningens. Och denna blomstrande industri och handel har schweizarne bragt till stånd i trots af det så missgynnande geografiska läget. Skiljda från hafvet på alla håll och inspärrade genom de angränsande ländernas tullsystemer, ha de endast sporrats af dessa hinder till kamp mot dem och ha verkligen besegrat dem. Den schweiziska industrioch handelsstatistikens ovederläggliga siffror äro helt och hållet egnade att ingifva hvar och en aktning för det ,,praktiska hos schweizarne, äfven om man stundom finner att denna praktiska riktning är endast af materiel natur. Schweizarne böra dock se till, att icke industriintressena komma att utöfva ett ensidigt bestämmande inflytande på statsangelägenheterna. Med rätta se insigtsfulla schweizare ett skydd mot denna fara i den omständigheten, att icke det industriela Zurich, utan det icke-industriela Bern äro förbundsauktoriteternas residens och samlingsorten för Edsförbundets parlament. För öfrigt har Schweiz en ännu starkare motvigt mot de faror, hvarmed den industriela och den kommersiela riktningen hotar. Detta är den starka samfundsanda, som öfverallt framkallar ett verkligt selfgovernment och som hunnit i Schweiz till den skönaste mognad. Icke som skulle icke äfven der finnas hjertlösa fabriksegare, som endast vinnlägga sig.