Göteborgsposten – 30 maj 1860, sida 2

store vetenskapsmannen Le Verrier skref för kort tid sedan ett mycket intressant bref till direktoren för kongl. observatoriet i England, hr Airy. I detta bref, som nyligen offentliggjorts i Moniteur univ., omtalas ett storartadt förslag, hvilket man redan börjat sätta i verket och som består i anläggandet af en telegrafförbindelse mellan alla Europas vigtigaste sjöstäder. Då detia system väl kommer i gång, skall det medföra betydliga fördelar för handeln och sjöfarten, utan att nämna det vigtiga materiel, som skall lemnas meteorologien genom en mängd samtida berättelser om vind och väder från de mest skilda punkter i Europä. Men den väsendtligaste fördel, som detta telegrafsystem erbjuder, blir likväl den, att det derigenom blir möjligt förutsäga hvarje storm och varna sjöfarande. Det har redan vid åtskilliga tillfallen bekräftats, att de störanden i atmosferen, som framkalla storm, fortplanta sig som ofantliga luftböljor, hvilkas tärd ej är snabbare, än att det nästan alltid skall bli telegraten möjligt komma stormen i förväg och varna alla hamnar från sjelfva orkanens utgångspunkt. Ett slående exempel på hvad som kunde väntas af ett sådant telegrafsystem erbjuder den förfärliga storm, som år 1855 rasade i Svarta Hafvet och åstadkom stora förhärjelser i den allierade franska och engelska flottan. Af en mängd berättelser om denna orkan, hvilka från olika ställen tillställdes observatoriet i Paris, finner man tydligt, att denna storm framkallades af en stor luftbölja, som gick från vester mot öster, men hejdades på sin väg af alperna, så att den — oaktadt den tilltog i styrka — behöfde något öfver tre dagar, för att draga öfver Europa till Svarta hafvet. De allierade flottorna kunde derföre i god tid ha varnats för den sig närmande faran. Den storm, som härjade den 27:de Febr. innevarande år, rasade i hela det nordliga Europa och sträckte sig ända till Paris, behöfde sexton timmar, för att nå Rom. Om de vigtigaste hamnarne vid Medeloch Adriatiska hafven varit förenade genom telegratlinier, skulle man således hatt tillräcklig tid att underrätta dem på förhand, att den förfärliga stormen skulle komma. Huru många olyckor skulle icke derigenom kunnat förebyggas, och huru många menniskolif skulle icke der sparats? Redan i sistlidne Februari månad mottog observatoriet 1 Paris dagligen meteorologiska depescher från sju stationer i Frankrike, samt från Spanien och Portugal, Italien och Ryssland. Senare erhöll observatoriet äfven dagliga depescher från Brässel, Köpenhamn, Stockholm, Helsingfors och Haparanda, samt från Konstantinopel och Algier. Förbindelsen med Wien, som var afbruten under kriget, skall utan tvifvel snart ånyo öppnas. Så stodo sakerna, då handelskammaren i Havre sistl. Februari ingaf en anhållan till inrikesoch marinministererna, att det dagligen måtte telegraferas till Havre från Cherbourg och Brest om väder och vind. Nu nedsattes en komite af fem medlemmar: Le Verrier, öfvertelegrafdirektör Alexandre samt trenne sjöofficerare, och arbetet påskyndades med sådan ifver, att det nya telegrafsystemet för sjöstäderna redan den 1 April kunde öppnas. Fjorton franska hamnar äro nu satta i förbindelse med hvarandra och sända hvardera två gånger om dagen telegrammer till Paris. I nämnde bref till herr Airy föreslår Le Verrier, att meteorologiska depescher må vexlas två gånger om dagen mellan England och Frankrike. Det engelska observatoriet kan efter godtfinnande få telegrammer sig tillsända från hvilken fransk hamn som helst; till vedergällning utbeder observatoriet i Palris sig telegrammer om väder och vind från lInågra engelska städer. Liknande förslag om utvexling af telegrammer skola göras Spanilen, Sardinien och Holland. Hvad Sverige,