Göteborgare. — Mig veterligen är rikets andr stad den enda som sändt någon särskild deputa tion till kröningen; till smörjningen hafva vi bi dragit med artillerisalva och hade en gammal he derlig krona behöfts, så hafva vi en på skans. berget, fast hon icke nu är så juvelprydd son hon varit. Vidare har man dansat och till er del druckit skålar i champagne (man undvek hä att visa sitt loyala sinnelag genom någon gene. ralätning), man har paraderat och defilerat, flag gat, högt i luften rest de krönta kongl. namner och midt i våren framtrollat en Sommar, som gjorde exercisheden grön, der planterade palm. träd och kastade brokiga buketter i högan sky. Nu är all ståten öfver; må vi ej förgäfves hafva skjutit bort vårt krut! Jemnt för 200 år sedan, eller år 1660, egde äfven en hyllning rum här i Göteborg. Det var konung Carl XI, som, omedelbart efter det Carl X Gustaf aflidit i nuvarande landshöfdingeresidenset härstädes, lät i kronhuset hylla sig af rikets här till riksdag då församlade ständer. Troligen var ståten i det gamla kronhuset af vida anspråkslösare slag än den i år på Lejonbacken; men Carl XI lemnade ändock ett stort, oförgätligt namn efter sig. Troligen var ingen enda Halländing eller Bohusläning, våra närmaste grannar, närvarande vid denna hyllning ; dessa provinser hade då nätt och jemnt med svärdet i hand blif