Göteborgsposten – 18 april 1860, sida 1

— rr Hans bror öfvertänkte ett ögonblick. — Matthew, sade han, har du talat om detta för Harry? — Eller för någon annan? — Icke för någon lefvande varelse. Jag hade visserligen tänkt säga det åt Joe Beans; men han älskar sin husbonde så mycket, att han säkerligen skulle ha gifvit honom del af denna hemlighet. — Allt beror af Martins återställande, yttrade Filip med tankfull mine. — Det kan ju dröja länge än, återtog hans bror; och om den arma miss Ellen verkligen befinner sig på klostret, måste man väl genast göra någonting för henne. Harry skulle aldrig förlåta mig, om det hände den flicka han älskar något ondt; och jag skulle heller aldrig förlåta mig sjelf det! Hvad är att göra? att upptäcka för honom allt, eller . .. — Nej, om du vill att han skall lefva, gör det icke! afbröt khanen; hans fiende förenar tigerns styrka med ormens list; han känner ingen annan lag än sina dåliga passioner, och bekymrar sig ej mera om en menniskas lif, än om ett halmstrå som ligger i hans väg. Öfverlemna allt åt mig! — Åt dig, Filip?