Göteborgsposten – 18 april 1860, sida 1

man toge sig för att gifva än ett, än ett an. nat lagstadgande en sådan redaktion eller at den betraktaren endast vore till hands: mar gör visserligen ej så, men man skulle dock i skydd af lagen, kunna göra det, behöfve vi ej vidare påpeka, och ehuru dessutom vi: dare reflektioner häröfver föra oss allt för långt utom ämnet för denna i och för sig nog långa uppsats. Under det vi sålunda blott med några ord velat antyda det grundfalska i ett sådant räsonnement öfvergå vi åter till ämnet. Såsom ett sätt att komma ifrån den sjuka saken, har dock insändaren begagnat en rätt fitfig metod att gå tillväga. Han räsonerar nemligen med en afundsvärd menlöshet om huru detta sätt att gå tillväga vid klassificeringen blott varit ett nödvändigt ondt, som alltid måste åtfolja alla varor, hvari emballage har en större tyngd relativt till den inneslutna varan. Ty, fortsätter han, så länge tomma lårar, tomkärl och tombuteljer gå för låg frakt (och detta torde väl icke ogillas?) är det ju naturligt, att då man vid vägningen af godset icke kan frånskilja emballagets vigt, utan måste upptaga den bland godset, och följaktligen tolerera frakten efter samma klass godset tillhör, skall ju äfven, såvida inneliggande vara tillhör en högre klass, än emballaget, trakten för det hela blitva dyrare än om godset kan föras uti något lättare omslag och det tyngre emballaget sändes särskilt efter den lägre klass det tillhör. För att illustrera (?) detta medelst ett exempel, säger han vidare: så t. ex. kan frakten för sidentyger (1:sta klassen) blifva billigare, om de sändas i något lätt omslag och lårarne gå särskild, än om alltsammans betalas efter 1:sta klass, hvilket måste ske om sidentygerna föras i lårarne. Huru kan den värde insändaren komma med ett sådant exempel, vis å vis frågan om emballagets tyngd i förhållande till sjelfva varan, då detta ju står gent emot emballaget för våtvaror i förhållande till deras (våtvarornas) vigt? Vill han sjelf göra narr af hela taxan eller hvad? Vi skola anföra 2:ne exempel, som bevisa, att i fråga om våtvaror, så betyder emballagets vigt allt, då deremot vid det af honom anförda exemplet emballaget betyder snart sagdt mindre än noll. Vi antaga t. ex. att vi hafva en låda öl — det förargliga ölet! — om 6 dussin. Totalvigten för denna utgör omkr. 15 Lisp.) så fördelade: j . Sjelfva ölet . so so so so 6 Lisp. 2 ( Buteljerna . Sr 2 Lådan och packhalmen . . . 3 , ov Sa 15 Lisp. Nu kostar frakten för denna, med ett varuvärle af 11 rdr, under omkr. 4 mils frakt på jernvägen 1 rdr 9 öre, hvaraf omkr. 73 öre för embellagevigten och omkr. 36 öre för sjelfva varuvigten. Ifall man nu åter, för jemförelsens skull, jager en låda med samma kubikinnehåll och ullpackar den med siden, så, ifall stufvarne