Göteborgsposten – 17 april 1860, sida 1

som här varit fallet, man är nemligen skyldig 1 att upptaga motståndarens skäl något så när In extenso och ej helt lätt och lustigt slinka , öfver saken med ett sådant uttryck som att, j om allmänheten finner sin belåtenhet med , att få denna artikel uppflyttad i en högre klass, så är jernvägsstyrelsen troligtvis ganska villig att ecfterkomma en sådan önskan, I Detta kallas ett ganska grundt sätt att räIsonnera, isynnerhet om man tager saken i Isammanhang med de anmärkningar, som at oss forut blifvit framställda vis å vis frakten för denna varuartikel. Vi anförde nemligen såsom exempel huru under förliden vinter en vagnslast korn ankommit till Alingsås station med en vigt af 130 ctr uppgående till ett varuvärde at 650 rdr. Frakten för denna last uppgick till 25 rdr och några öre, då deremot för en vagnslast hudar, vägande 135 ctr, samtidigt lossad vid samma station, den endast uppgick till 18 rdr 48 öre, ehuru värdet af hudarne var öfver 6,000 rdr. Då, såsom vi förut ofta upprepat, vi alldeles ej höra till dem, som endast yrka på nedsättningar och åter nedsättningar i n. v. fraktbestämmelser, utan tvärtom ifrigt påstått att de artiklar, som tåla en hogre beskattning, böra påläggas en sådan, på det att åter afgikterne måtte kunna nedsättas å andra artiklar, som under n. v. förhållanden ej kunna fraktas å banan, utan att någon förlust genom en sådan åtgärd på så sätt uppstår för banan, så vädja vi till allmänhetens omdöme, huruvida en vara med detta värde bör upptagas under samma kategori som t. ex. sten, kalk, sand, bräder m. fl. artiklar af samma låga varuvärde. Bör en måttlig förhöjning ske på något ställe, nog har det sin tillämplighet på denna vara. Hvad humlen och fraktbestämmelserna för densamma angår, så hafva vi nyss vidrört detta ämne, hvadan vi öfvergå till insändarens försvar för upptagandet af hö och halm i samma klass. Ehuru vi visserligen äfven ansett att dessa artiklar, rubricerade under 4:de klassen, komma att drabbas med en allt för hög frakt, så utgick dock vår anmärkning hufvudsakligast emot det oformliga derutinnan att dessa varuartiklar med sina så olika värden, dock äro belagda med samma fraktkostnader. Om t. ex. tvenne landtmän från Sörbytrakten skulle vilja afsända på Göteborg, den ene en vagnslast hö och den andre en sådan med halm, så beräknas för båda frakten etter 2 rdr 35 öre pr skepp. När de nu komma fram, så har transportkostnaden medtagit nära hälften af värdet för den som egde halmen, ifall han ej får mer än det vanliga priset eller 5 rdr or skepp., då deremot den andre, efter det vanliga höpriset (15 rdr), är lycklig nog att å behålla största delen af sina penningar. ns. säger, att man härvidlag följt utländskt nöonster, alldenstund dessa artiklar i utlandet iro upptagne under samma klass. Huruvida let ej varit bäst att alls ej följa det utländka mönstret, då det leder till sådana jemfö—— 0 00000———— LÄ