Göteborgsposten – 17 april 1860, sida 1

Familjhemligheten.) Roman af J. F. Smith. — Ah, om mina tårar kunde röra klippan O, Hafaz, hvarföre eftersträfva en kärlek, som ej kan tillhöra er? Skulle väl ert hjerta bli lyckligare, om mitt krossades? — Ellen! sade öfversten, det är tid att göra slut på denna dårskap. Jag är såväl enligt naturens som Englands lagar er förmyndare. — Jag vet det, min onkel. — Så mycket bättre! Jag har lofvat er hand åt min vän här. Kanslern gillar denna förening; Jag befaller den. I morgon afton skolen j bli vigda, i närvaro af lady Mowbray och mig. Hon ville göra några motsägelser; men ett ögonkast från Miran-Hafaz qväfde orden på hennes läppar. — Han skall i mig endast få en mycket sorgsen hustru, sade hon. — Men likväl en hustru! utbrast den unge mannen, i det han föll på knä och tryckte hennes hand. Tack, Ellen, tack, tillochmed för detta så kalla samtycke. ) Forts. från N:o 1—4, 6—34, 36—78, 80—88).