tillade han och tryckte Mowbrays arm; hon måste tillhöra mig redan i afton, hör ni! — Omöjligt! svarade öfversten; ni glömmer att fastän vi ha dispens, kan likväl pastor Tordletexte ej komma hit till Carrow förrän i morgon. — Imorgon! utropade Miran; jag skall ej kunna ända tills i morgon uthärda dessa hjertats och hufvudets plågor. Han gick, följd af öfversten, utan att afvakta svar, och styrde sina steg till fångens rum.