Göteborgsposten – 14 april 1860, sida 1

jom eger den märkvärdigheten att vara den största i sitt slag som någonsin lemmat trycket, ha vi trott att en kort skildring af densammas uppkomst och historia skulle vara af intresse. Namnet Tauchnitz har redan genom firman Karl Tauchnitz vunnit en god klang inom typografiens annaler. Denna firmas grundläggare, den år 1836 aflidne Karl Christoph Traugott Tauchnitz, hvilken gjort sig mycket förtjent af tyska boktryckerikonstens vidare utveckling, var onkel till Christian Bernhard Tauchnitz. Denne föddes år 1816, utbildades under onkelns ledning och grundlade den 1 Februari år 1837 en egen firma. En följd af utmärkta arbeten lemnade under årens lopp hans officin och förlag. Af dessa vilja vi blott nämna: la France classique, de grekiska och romerska klassikerna, ett ansedt juridiskt förlag, ett antal betydande ordböcker, t. ex. Fiärsts stora hebreisktkaldeiska lexikon, Behrs genealogi, Koehlers logarithmer, vid hvilkas första upplaga en premie af en louisdor erbjöds för hvarje tryckfel som kunde upptäckas bland tabellernas siffror. Förlagets förnämsta verk, med hvilket vi här hafva att göra, är likväl den stora samlingen af engelska auktoriteter. Första ideen, till detta, år 1842 med Bulwers Pelham påbörjade företag väcktes troligen af den äldre Tauchnitzs samling grekiska och latinska auktorer, hvilken med det billiga priset förenade en för den tiden ovanlig elegans och korrekthet. Då första bandet af British Authors utgafs var det ännu tillåtet inom Tyskland att aftrycka utländska böcker, ehuru ett förbud i detta afseende var föremål för lifliga teoretiska förhandlingar. Med riktig blick uppfattade Tauchnitz tidens tecken och ingick snart,innau han af lagliga bestämmelser dertill tvingades, öfverenskommelser mel engelska skriftställare och förläggare, enligt hvilka dessa mot honorarier tilläto honom att aftrycka deras verk. Derigenom var Tauchnitz icke blott i stånd att med sina upplagor förekomma alla konkurrenter, utan stämde genom detta kloka beteende de engelska auktorerna och förläggarne så mycket till sin fördel att, då förbudet mot tyskt eftertryck af engelska verk år 1846 kungjordes, han redan i sjelfva verket hade monopol på förlaget till de flesta engelska verk — ett monopol som till och med var svårt att rubba genom erbjudande af större honorarier och billigare priser. Det är vårdt erkännande, att Tauchnitz icke begagnat detta monopol till allmänhetens förfång, utan att hans upplagor ännu i dag äro lika korrekta och eleganta som första banden af samlingen, och detta oaktadt ett verk ofta kostar lika många groschen som det i England kostar thaler. Samlingen har dessa företräden att tacka för det dess prydliga band finnas inästan hvarje hus likasom för äran att hafva itträngt fransyska skönlitteraturens sjukliga foster och röjt plats för engelska andans sunlare alster. Samlingens afsättning är vida spridd utom Tysklands gränser, dock icke i